”EU:s klimattullar kan drabba jordbruket hårt”

Svenska lantbrukare står inför en utmanande tid. När oroligheter blossar upp i Mellanöstern och EU:s klimatpolitik får ökat genomslag, påverkas förutsättningarna för att producera mat i Sverige.

Utvecklingen på gödselmarknaden är nu en av de mest oroande frågorna för lantbruket. Trots att det inte råder faktisk brist på gödning har marknadens oro drivit upp priserna och skapat osäkerhet inför kommande säsonger. Mineralgödsel är dyrt, tillgången osäker och Sverige är helt beroende av import. Det är därför hög tid att bygga upp beredskapslager och satsa på svensk produktion av gödselmedel för att minska sårbarheten.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Sverige valt att inte importera färdiga gödselmedel från Ryssland för att inte stödja krigsekonomin. Kriget i Mellanöstern har förvärrat läget. En femtedel av världens olja och gas passerar Hormuzsundet.

Samtidigt minskar sannolikt tillgången på gödning till Europa när EU:s klimatverktyg CBAM införs, vilket påverkar svenska lantbrukare ytterligare. För många spannmålsgårdar kan gödselkostnaden uppgå till flera miljoner kronor per år. Prisökningar får snabbt stora ekonomiska konsekvenser, särskilt i ett läge där spannmålspriserna globalt är under press och många lantbruk redan kämpar för att få kalkylen att gå ihop. När EU:s klimatpolitik möter verklighetens åkrar blir det tydligt att vissa lösningar riskerar att slå snett och drabba dem som producerar vår mat.

Samtidigt blottläggs en strukturell svaghet: Sverige saknar egen produktion av mineralgödsel, vilket gör oss extra sårbara vid geopolitiska kriser och energibrist. Flera satsningar på fossilfri mineralgödsel har pausats eller lagts ned, trots tydliga klimat- och försörjningsvinster. Dessa projekt har inte skrotats för att de är fel, utan för att investeringarna är stora och elbehovet omfattande. För mig som lantbrukare handlar det både om att säkra företagets ekonomi inför nästa odlingssäsong och om att skapa stabila förutsättningar på gödselmarknaden långsiktigt.

På kort sikt måste effekterna av CBAM mildras, exempelvis genom kompensation eller justeringar som förhindrar att hela kostnadsbördan hamnar hos oss primärproducenter. På längre sikt krävs en tydlig strategi för ökad europeisk och svensk produktion av gödning. Det är dags att vi tar ett samlat grepp om gödselfrågan för lantbrukets lönsamhet, Sveriges beredskap och en stark livsmedelsproduktion.

LRF är redo att ta ledartröjan och initiera en bred dialog om hur Sverige på allvar kan säkra en inhemsk gödningsproduktion. Vi vill:

• Satsa på inhemsk produktion av insatsvaror så att vi inte är lika beroende av globala handelsflöden.
• Bygga upp beredskapslager av mineralgödsel i Sverige.
• EU måste säkra tillgången på mineralgödsel till konkurrenskraftiga priser. Tullar, utom mot Ryssland och Belarus, bör slopas och införandet av CBAM senareläggas tills referensvärden finns eller kompenseras fullt ut.

Det här handlar om Sveriges förmåga att producera sin egen mat. Med långsiktiga beslut och samverkan mellan lantbruk, näringsliv och beslutsfattare kan vi skapa större stabilitet i livsmedelskedjan och säkra matproduktionen även i tider av osäkerhet. Förutsättningarna finns – det är dags att ta vara på dem.