Tove Nilsson

Tebbe gödselspridare gödselspridning med vågceller.

1676970618938.jpeg

<p>Det finns för närvarande ingen reglering av PFAS (högflourerade ämnen) i avloppsslam som används för spridning på åkermark. Men nu arbetar EU-kommissionen mot att ta fram ett förslag till nytt slamspridningsdirektiv.</p><h2>Har varit föremål för debatt&nbsp;</h2><p>Enligt Maximilian Lüdtke, handläggare på Naturvårdsverket, är det troligt att gränsvärdena för metaller i slam sänks och att PFAS blir reglerat på något vis.</p><p>– Om det kommer i form av gränsvärden eller någon annan form av reglering vet vi inte än. Det skulle också kunna bli ett övervakningskrav att följa utvecklingen över tid för att kunna ta beslut om gränsvärden när kunskapsbilden ser bättre ut.</p><p>Reglerna kring slam har varit föremål för debatt och flera utredningar under årens lopp. Men det nationella regelverket med gränsvärden för slam har inte uppdaterats sedan 1990-talet. Det innehåller lägre gränsvärden för metaller i slam än det ännu äldre EU-direktivet från 1986. Men inget av dem har alltså någon reglering av PFAS-innehåll.</p>

<h2>”Någon form av skärpning kommer”</h2><p>Den förra regeringen tillsatte en utredning som skulle ta fram ett förslag på hur slamspridning kunde förbjudas med syfte att undvika tillförsel av farliga ämnen, läkemedelsrester och mikroplaster till kretsloppet. Utredningen avrådde dock från ett strikt förbud och något lagförslag kom aldrig. 2013 föreslog Naturvårdsverket i utredningen om hållbar återföring av fosfor skärpta gränsvärden för metaller i slam och att åtminstone ett PFAS-ämne, PFOS, skulle begränsas. Men dåvarande regering gick inte heller vidare med något lagförslag. Vilka regler som kommer att gälla med det nya EU-direktivet återstår att se.</p><p>– Någon form av skärpning kan man vara ganska säker på kommer att komma från EU-kommissionen, säger Maximilian Lüdtke.</p><p>Något som är klart är att EU sedan årsskiftet kräver att alla medlemsländer digitalt ska rapportera in var någonstans slam sprids till EU-kommissionen. Det innebär att reningsverk, slamentreprenörer och lantbrukare måste uppge på vilka platser de sprider slam.</p><p>– Den formella rapporteringsplikten ligger på avloppsreningsverken, men de behöver i sin tur få uppgifter om var slam sprids för att vara tillåtna att sprida slam överhuvudtaget.</p>

Maximilian Lüdtke, handläggare Naturvårdsverket

article_1674723925011.jpeg

large_1674723925011.jpeg

medium_1674723925011.jpeg

1674723925011.jpeg

<h2>Inget vet hur mycket PFAS som sprids via slam</h2><p>I Sverige produceras omkring 200 000 ton torrsubstans slam per år och cirka 46 procent av det, 90 000 ton, spreds 2020 på åkermark. Av det som sprids är ungefär två tredjedelar godkänt inom certifieringssystemet Revaq som ställer hårdare krav på slammet än den nationella lagstiftningen.</p><p>Hur mycket PFAS det finns i svenskt slam som används på åkrar finns det ännu ingen övergripande kunskap om, men studier pågår och att det förekommer är känt.</p><p>– Vi kommer nog att inom överskådlig framtid alltid kunna hitta PFAS i avloppsvatten och slam. Det är frågan om vilka halter det handlar om. Det varierar mycket från kommun till kommun och avloppsreningsverk till avloppsreningsverk. Det behöver vi veta mer om, säger Maximilian Lüdtke.</p>

<h2>Danmark ensamt om gränsvärde för PFAS</h2><p>I Danmark sprids omkring 75 procent av det producerade slammet på åkermark och landet är det enda i EU som infört vägledande gränsvärden för PFAS, vilket de gjorde 2021. Vatten- och avloppsorganisationernas branschförening Svenskt vatten har samlat in ett antal analyser av PFAS i svenskt revaq-slam och jämfört värdena med de danska gränsvärdena.</p><p>– De reningsverk inom Revaq där vi hittills har fått in analyser på de kombinationer av PFAS som finns i de danska vägledande gränsvärdena klarar dessa gränsvärden. Vi kommer under 2023 att gå ut brett till alla Revaqverk och be dem analysera PFAS så att vi kan jämföra med de danska vägledande gränsvärdena, säger Anders Finnson på Svenskt vatten och som är ordförande för Revaqs styrgrupp.</p>

<h2>Forskare undersöker PFAS-halter i slam</h2><p>Vid Örebro universitet undersöker forskare PFAS-halterna i slam och vilken påverkan slamgödsling har på PFAS-förekomsten i jord, grödor och maskar. Proverna tas i det 40-åriga slamförsöket i skånska Petersborg.</p><p>– Syftet är att få en lite bättre bild över hur PFAS-problematiken kan se ut just i åkermark när man använder slam från reningsverk. Den kunskap som finns idag säger att PFAS finns i slam och att de tas upp av vissa växter. Men det finns inte speciellt mycket data på vilka PFAS-ämnen i slammet som kan vara kvar i jorden och tas upp av växter eller daggmask, säger Anna Kärrman, projektledare och forskare.</p><p>Studien ska bli klar i år.</p><p>Anders Finnson anser att nuvarande lagstiftning kring slam är föråldrad och ser gärna striktare regler.</p><p>– PFAS är den viktigaste gruppen att arbeta med för att ämnena är så oerhört svårnedbrytbara. De kan brytas ned några steg men bildar då en annan PFAS och många av dem har besvärliga miljö- och hälsoeffekter. De finns i väldigt många konsumentprodukter runtomkring oss. De är vår tids PCB och DDT skulle man kunna säga.</p>

<h3>Slam</h3><p>Andelen av det producerade slammet i Sveriges som sprids på åkermark ligger på en&nbsp;<br>EU-genomsnittlig nivå. Exempel på länder som sprider mer är Frankrike, Norge och Danmark. Tyskland, som ligger på 20-25 procent, har reglerat slamspridningen genom att endast tillåta att slam från mindre avloppsreningsverk sprids på åkrar. Det svenska slammet har generellt betydligt lägre halter av tungmetaller, organiska föroreningar och andra oönskade ämnen än på många andra håll i Europa.</p><p><i>Källa: Svenskt vatten, Hållbar slamhantering SOU 2020:3</i></p>

<h3>PFAS – över 10 000 ämnen</h3><p>PFAS (per- och polyflourerade alkylsubstanser), även kallade högflourerade ämnen, är ett samlingsnamn för en grupp med över 10000 ämnen.&nbsp;</p><p>De är mycket svåra att bryta ned och vissa av dem är skadliga för människor och miljö. Studier tyder på att de bland annat kan vara reproduktionsstörande, nedsättande av immunförsvaret och misstänkt cancerframkallande.&nbsp;</p><p>PFAS kan till exempel finnas i impregnering, rengöringsmedel, kosmetika och brandskum.&nbsp;<br>Det finns förbud och begränsningar av vissa PFAS-ämnen. Kemikalieinspektionens mål är att användningen av PFAS på sikt helt ska upphöra och att endast användning som saknar alternativ och är kritisk för samhället ska tillåtas. Myndigheten har nyligen tillsammans med fyra andra länder lämnat ett förslag om att begränsa användningen av drygt 10000 PFAS-ämnen inom EU.</p><p><i>Källa: Kemikalieinspektionen</i></p>

<h3>Revaq</h3><p>Revaq är ett certifieringssystem med syfte att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Certifieringen innebär att reningsverk ska bedriva ett aktivt uppströmsarbete. Revaq drivs av&nbsp;<br>VA-organsiationernas branschförening Svenskt vatten i samarbete med LRF och Livsmedelsföretagen.</p><p><i>Källa: Svenskt vatten</i></p>

<p>Det pågår ett stort arbete för att minska förekomsten av högflourerade ämnen, så kallat PFAS, i samhället. Nu har nya gränsvärden för PFAS i livsmedel införts och stramare regler för slam som sprids på åkermark väntas.</p><p>Innehållet av PFAS i avloppsslam som sprids på åkermark kan bli reglerat i ett nytt direktiv från EU.</p>

Nya gränsvärden för PFAS har införts och stramare regler för slam som sprids på åkermark väntas.