facebooktwittermail

”EU-kommissionen har fel om skogens klimatpåverkan”

EU-kommissionen har en alldeles för kortsiktig målsättning om mer kolsänka till 2030, skriver Johannes Thernström, MUF.

Sverige har i dag dubbelt så mycket skogsråvara än vad vi hade för 100 år sedan trots att uttaget ur skogen har ökat, skriver Johannes Thernström, MUF. FOTO: ALF LINDERHEIM/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

EU-kommissionen har presenterat sitt största klimatpaket hittills och en skogsstrategi. Kommissionens budskap är tydligt: Mindre skog ska brukas och de enskilda markägarnas rättigheter ska inskränkas. Det är en dålig strategi för klimatet på kort och på lång sikt.

Bland kommissionens förslag finns att biomassan som tas ut från skogen ska begränsas. Det rimmar illa med deras nya ambitiösa mål om 40 procent förnybar energi i unionen till 2030. Med det sagt består 60 procent av EU:s förnybara energi i dag av bioenergi varav 60 procent är biomassa från skogen.

Det mest alarmerande för klimatet är att 73 procent av energiproduktionen i EU fortfarande är fossil. Således kan man samtidigt inte begränsa en klimatvänlig och förnybar energikälla.
Bioekonomin är framtiden för ett grönare Europa. Det är i skogens gröna sektor som klimatomställningen är mest ambitiös och påtaglig.

Allt från att plastsugrören byts ut till papper på snabbmatskedjorna. H&M och Ikea storsatsar på textiler från skogen. Klimatskadligt stål och betong byts ut mot trä i fastigheter. Till och med EU-kommissionens egna forskningscenter för vetenskaplig rådgivning (JRC) bedömer att bioekonomin måste öka i deras alla fyra scenarion för ett fossilfritt EU 2050.

Framför allt är skogsstrategins och klimatpaketets starkaste fokus att öka bindningen av koldioxid i skogen. Så kallad kolsänka. Redan i dag binder den svenska skogen 80 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Problemet är att kommissionen har en alldeles för kortsiktig målsättning om mer kolsänka till 2030 som inte alls passar för ändamålet.

Skogen binder mest koldioxid när den växer och när den når sin kolbalans kan den börja släppa ut mer koldioxid än vad den tar in. Därtill ökar riskerna vid obrukad skog för bränder och vindfälle. Därutöver är det inte heller ovanligt att de förödande granbarkborrarna göds och sprids från obrukade skogar till frisk produktionsskog. Genom att skogen brukas ökar också tillväxten av skog.

Sverige har i dag dubbelt så mycket skogsråvara än vad vi hade för 100 år sedan trots att uttaget ur skogen har ökat. För varje träd som avverkas planteras två till tre nya träd. Kolsänkan på lång sikt i brukad skog är större än i obrukad skog.

Kommissionens grundfel är att den inte tar in andra klimataspekter i skogsbruket som bioekonomin när den diskuterar kolsänkan. Det går inte att isolera delarna i skogsbruket.

Till sist är skogen nyckeln i klimatomställningen men då måste man ha ett forskningsbaserat och långsiktigt förhållningssätt till den. På kort sikt är det viktigast att få ned de 73 procent av fossil energi i EU och på långsikt att skapa en hållbar bioekonomi med långsiktig kolsänka.

EU må ha höga klimatambitioner men innan kommissionen förstår skogens roll i omställningen är den inte trovärdig.

Johannes Thernström
förbundsstyrelseledamot MUF

Läs mer om skogsstrategin

Ledare: ”Fungerar allemansrätten med EU:s skogsstrategi?”

Starka reaktioner på nya skogsstrategin

Målet med skogsstrategin: Ett mindre intensivt skogsbruk

Kommentar: Skogen spelar flera roller i regeringsdramat