SCA är Europas största privata skogsägare, men bolagets omsättning utgörs bara till 15 procent av skogsdelen. 85 procent av bolagets omsättning utgörs av hygiendelen som producerar mensbindor, blöjor och toalettpapper.
Ett tudelat SCA utan ansvar för bygden
Delningen av Svenska cellulosa aktiebolag har fått många att spekulera i jättebolagets framtidsplaner och svallvågorna som följer. Man har bud på skogsdelen och ryktena säger att SCA vill bli av med det enorma innehavet av skog och även sälja de skogsindustrier man äger.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Man har stora delar av sin skog i området kring Sundsvall och flera viktiga industrier i samma region. Man har skapat ett kretslopp: ägt skog, förädlat trämassan, behållit jobb i området och gjort skogen till grönt guld.
Nu vill man, enligt rykten och spekulationer, sälja skogsdelen, eller slå sig samman med Holmen och bli ett 3 miljoner hektar stort skogsägande bolag som fyller varandras luckor för närhet till egna industrier och skogsinnehav.
Vad det indikerar går bara att spekulera i, vilket också förre ordföranden i SCA, Sverker Martin-Löf, har gjort. I förra veckan gav Sverker Martin-Löf för första gången i en radiointervju sin version av förra årets ”SCA-skandal” som gjorde att han lämnade sin position i SCA. Han gav också sin syn på den senaste tidens utveckling i de svenska storbolagen.
”Allt är till salu, inget är heligt. Man funderar på att stycka och dela upp för att skapa kortsiktiga vinster”, sa Martin-Löf då, och menade att det också innebär risk för utflaggning och att man öppnar för utländska ägare.
Flera källor indikerar att en hopslagning av Holmen och SCA inte skulle gynna de svenska skogsägarna. Eventuellt kommer det också att påverka industrin i stort negativt i norra delarna av Sverige. Ett SCA och Holmen i samma kostym skulle bli så starkt att man ensamt kunde pressa virkespriserna. Dessutom skulle man även bli dominerande på säljmarknaden för virke.
Så vad står svensk skogsförädling och svensk industri inför? Har vi kommit till en punkt där man vill sälja råvaran men behålla de gynnsamma hygienprodukterna? Vad gör ett monsterinnehav av skog med dynamiken och värdet på svensk skog?
Är vi nu framme vid att man släpper det stora innehavet till förmån för kortsiktiga vinster? Har den frigörande frihandeln lösgjort det patriotiska ansvaret? Vad ger man tillbaka till den bygd SCA är sprungen ur?