facebooktwittermail

Erlandsson får oförtjänt mycket skäll

EU:s jordbrukspolitik får alltid mycket kritik. Mer än vad den förtjänar. Fast den behöver fortlöpande reformeras.

En ny politik är på väg, anpassad efter ny budget som präglas av de knackiga statsfinanserna i många EU-länder.

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har fått kritik för att han har intagit en sådan extremposition att han blir utan inflytande i förhandlingarna.

Men hur illa är det egentligen? Ja, under förutsättning att politiken förblir gemensam så är det med Eskil Erlandssons politik som med politiken i stort: den får onödigt mycket kritik.

Vid Europaforum i Hässleholm redogjorde landsbygdsministern för sin syn. I korthet:

EU:s budget måste minska för det finns inte pengar. Sverige har statsfinanserna i ordning, om budgeten ska bibehållas riktas sannolikt krav på Sverige att betala mer.

En utjämning av gårdsstöden måste ske. EU-länder i öst kan inte få västnivå på stödet, i så fall måste Sveriges medlemsavgift dubblas!

Fokus bör ligga på pelare 2, miljö- och landsbygdsutveckling, för där kan vi ta hem pengar, till exempel till bioenergin och rationaliseringar som stärker primärproduktionen.

Marknadsåtgärder ska på sikt bort, särskilt exportstöden.
Ett riskhanteringssystem införs troligen. Eskil Erlandsson är emot, för det innebär pengaöverföring från nordliga medlemsländer till sydliga.

Politiken ska förenklas och vara begriplig. Om detta gäller för alla är väl inte det så farligt?
Höga gårdsstöd kapitaliseras i markpriser och ger inte bättre lönsamhet, så en lägre nivå är väl ingen katastrof? Men om delar av politiken renationaliseras för att en överenskommelse ska nås, då är vi illa ute.

Och vad händer med EU:s konkurrenskraft med en jordbrukspolitik på lägre nivå? Det talar ingen om. När gårdsstödet kapas och bonden försöker kompensera sig med prishöjningar öppnas importen från länder utanför EU.

EU-parlamentet har medbestämmande. Där finns det ledamöter som sitter på bonderöster och vill gå försiktigt fram. De som ogillar det ovanstående kan trösta sig med det - det blir förmodligen en försiktig reform. Men det är inte säkert att det är det bästa.Lars Vernersson