facebooktwittermail d

Stefan Gård: ”Erbjud avskrivningslån till lantbruket”

Väldigt få talar om hur vi ska kunna ha en långsiktig tillgång på livsmedelsprodukter vid en längre kris, skriver Stefan Gård i en krönika.

Det är landets förmåga att säkra livsmedelsförsörjningen som bryts ner av varje enskilt beslut om att minimera verksamheten på gårdarna, skriver Stefan Gård. FOTO: THOMAS ADOLFSÉN/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Kriget i Ukraina är på alla sätt fruktansvärt, det tycker vi alla. Men det tydliggör också vad som är det mest basala för vår överlevnad, nämligen mat och vatten. Det är något som vi i Sverige i dag tar för något självklart men som kanske plötsligt en dag inte längre är lika självklart.

Det kanske kan tyckes cyniskt att ta upp det just nu, i den fruktansvärda situation som det ukrainska folket befinner sig, men vi måste förhålla oss till det och handla utifrån den situation som råder med allt vad det innebär.

I dag kan det framstå som en dålig affär att satsa på sitt lantbruk. Priserna på foder, el och diesel drar i väg närmast okontrollerat. Att ta det säkra före det osäkra innebär att minimera aktiviteterna under det kommande året som att avstå från vårsådden och inte köpa in gödsel.
Och det skrämmer mig. Att det mest rationella jag företagsekonomiskt kan göra är det mest irrationella ur ett samhälleligt perspektiv. För det är landets förmåga att säkra livsmedelsförsörjningen som bryts ner av varje enskilt beslut om att minimera verksamheten på gårdarna.

Detta samtidigt som en värld skriker efter mat, till följd av att två av världens största livsmedelsexportörer ligger i krig och matbrist har uppstått i de länder som förlitat sig på import från Ryssland och Ukraina.

Det talas om att beredskapslagren måste fyllas på och att vi måste kunna klara ett antal månader utan inflöde av varor till landet. Men väldigt få talar om hur vi ska kunna ha en långsiktig tillgång på livsmedelsprodukter vid en längre kris.

Ett förslag till en möjlig lösning skulle kunna vara att staten erbjuder lantbrukare att teckna ett avskrivningslån till lantbruket. Detta skulle kunna utformas på så sätt att varje lantbrukare som vill får en möjlighet att ansöka om att ta ett lån och i samband med det förbinda sig att producera livsmedel under en, låt säga, 10-årsperiod. Under den tiden betalar man ränta. Amorteringen utgörs av avskrivningar från staten med 10 procent per år.

Det är klart att en av de viktigaste frågorna för att öka jordbrukets konkurrenskraft totalt sett är en sänkning av punktskatter men förslaget om avskrivningslån har en annan dimension. Det handlar om att säkra tillgången på varor i kristider.

Hur avskrivningslånen skulle kunna utformas måste naturligtvis diskuteras, det skulle till exempel kunna vara att storleken på lånet kopplas till antal hektar eller producerat kilo mjölk, kött eller fläsk. Möjligen finns andra upplägg som är mer passande för att nå målet.

Den här typen av åtgärder kan mycket väl gå emot EUs direktiv om att det inte får finnas produktionskopplade förmåner som driver fram en ökad produktion av livsmedel. Men å andra sidan har det inte varit krig i Europa på det här sättet sedan 1940-talet så det kanske är dags att tänka utanför boxen nu när krigshotet börjar kännas reellt och tänka nytt för att säkra en framtida svensk livsmedelsproduktion.

Stefan Gård

Stefan Gård är ordförande för Sveriges Mjölkbönder.