Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Entreprenad 23 december 2019

    Fjärrstyrd försmak av framtiden

    Jälla.

    Utanför Uppsala rullar en fjärrstyrd skotare som kan ge en försmak om hur framtiden i skogen kan se ut. Men delar av tekniken kan finnas på ute redan inom några år, tror Olle Gelin och Morgan Rossander på Skogforsk.

    Självstyrande skogsmaskiner har framtiden för sig. Det menar Olle Gelin och Morgan Rossander, som är två av de som för Skogforsks räkning nu håller på att utveckla det som kan bli framtidens teknik i skogen.

    De har utgått från pendelarmsskotaren XT28 som ATL skrivit om tidigare. Den har utrustats med ett fjärrstyrningssystem som gör att föraren nu både kan lasta och köra maskinen från en personalvagn. Vagnen domineras av en stor skärm och en kontorsstol med två styrspakar från en skördare.

     Morgan Rossander och Olle Gelin på Skogforsk tror att fjärrstyrningstekniken kan lösa många problem för skogsbranschen.
    Morgan Rossander och Olle Gelin på Skogforsk tror att fjärrstyrningstekniken kan lösa många problem för skogsbranschen. FOTO: Mikael Marklund
     Högst upp på kranpelaren sitter en kamera som sänder information till föraren i personalvagnen.
    Högst upp på kranpelaren sitter en kamera som sänder information till föraren i personalvagnen. FOTO: Mikael Marklund

    På skotaren finns fem kameror, laserradar och en sändare som förser föraren i vagnen med information i realtid via antingen ett lokalt wifi-nät eller via mobilnätet.

    – I teorin skulle vi kunna sitta på ett fik vid Fyrisån och köra. Men det har vi inte testat ännu, säger Morgan Rossander.

    Han tror att den här typen av teknik kan lösa många problem som skogsbranschen redan brottas med och som av allt att döma kommer att eskalera i framtiden.

    – Med fjärrstyrning kan vi attrahera andra målgrupper som inte kan tänka sig att bli maskinförare i dag. Här sitter man i en varm, tyst och skakfri miljö, kanske tillsammans med andra förare.

     Framtidens förarmiljö? I personalvagnen sitter föraren framför tre stora skärmar. Det finns också möjlighet att köra med hjälp av WR-glasögon.
    Framtidens förarmiljö? I personalvagnen sitter föraren framför tre stora skärmar. Det finns också möjlighet att köra med hjälp av WR-glasögon. FOTO: Mikael Marklund

    Den kommer också att innebära besparingar.

    – En fjärrstyrd maskin behöver ingen hytt, ingen AC, inte en massa stötdämpande teknik och inget säkerhetsglas. Att skippa det sparar stora pengar, men gör också maskinen lättare och därmed bränslesnålare.

    Framtidens skogsmaskin är sannolikt också, i alla fall i vissa partier, självkörande. Automatiken kör jämnare och över tid mer effektivt, vilket sparar bränsle jämfört med en maskin med förare, enligt Olle Gelin.

    – När delautomationen nått en viss nivå kanske en förare kan hantera två maskiner samtidigt. Föraren tar hand om lastning och lossning, sedan kör systemet maskinen till och från avlägget. Den kan köra på avverkningen också så att föraren kan fokusera på att reglera hastigheten, köra kranen och planera arbetet.

    Systemet ser bland annat till att maskinen väljer den optimala vägen, undviker allt för mjuk mark och varnar även om det finns människor i arbetsområdet.

    – Det får inte ske några olyckor. Det är absolut nolltolerans där, både nu och senare, säger Olle Gelin.

     När maskinen är i drift övervakas den på plats med en person utrustad med en nödstopp.
    När maskinen är i drift övervakas den på plats med en person utrustad med en nödstopp. FOTO: Mikael Marklund
     Framtidens förarmiljö? I personalvagnen sitter föraren framför tre stora skärmar. Det finns också möjlighet att köra med hjälp av WR-glasögon.
    Framtidens förarmiljö? I personalvagnen sitter föraren framför tre stora skärmar. Det finns också möjlighet att köra med hjälp av WR-glasögon. FOTO: Mikael Marklund

    Maskinen kommer därför att ha en säkerhetsmodul som kontinuerligt scannar hela arbetsområdet, i 360 grader, och ska upptäcka direkt när en människa närmar sig. Då får föraren en tydlig signal och kan anpassa arbetet.

    – Systemet kommer inte att tappa fokus i slutet av ett arbetspass utan fungera fullt ut hela tiden.

    Olle Gelin tror att det kommer att dröja minst fem till sju år innan den första fjärrstyrda skogsmaskinen kommer ut på marknaden.

    – Och då har det gått fort och inte gjorts några misstag på vägen, säger han och fortsätter:

    – Tack vare att Komatsu är en av aktörerna som är involverade i projektet, som går under namnet Auto 2, hoppas vi att vår forskning ska resultera i att Autodrive och Autosafety kan finnas som tillval och köpas till befintliga maskiner inom fem till sju år.

     Olle Gelin tror att det kommer att dröja minst fem år innan den första fjärrstyrda skogsmaskinen finns på marknaden.
    Olle Gelin tror att det kommer att dröja minst fem år innan den första fjärrstyrda skogsmaskinen finns på marknaden. FOTO: Mikael Marklund

    Bara i Komatsus maskiner?

    – Till en början. Men i teorin ska modulerna fungera i vilken maskin som helst.

    När föraren flyttar in i en vagn med andra kollegor innebär det många fördelar. Men också nackdelar.

    Vem ska höra när något är på väg hända?

    – Det går att lösa med mikrofoner som förstärker missljuden men skalar bort det normala motorsurret. Sedan går det sätta sensorer som mäter det mesta och säger till om något är på väg att hända, säger Morgan Rossander.

     Skotaren går att köra både med hjälp av 4G eller ett lokalt wifi-nät.
    Skotaren går att köra både med hjälp av 4G eller ett lokalt wifi-nät. FOTO: Mikael Marklund

    Hur är det med produktiviteten med VR-glasögon?

    – Lika bra som vanligt skulle jag säga. Det finns redan i dag lastbilsförare som sitter i hytten och lastar med den tekniken utan att det går ut över produktiviteten, säger Olle Gelin.

    Klarar man av att sitta och köra med dem en hel dag?

    – Det ska vi ta reda på. Men den stora fördelen är vid lastningsmomentet då man får ett helt annat djupseende. Det skulle till exempel gå bra att köra med skärmen och lasta med glasögonen, säger Olle Gelin.

    Tror du att den här tekniken kommer att ersätta konventionella skogsmaskiner?

    – Inte på flera decennier i alla fall. Det kommer att dröja länge innan den här tekniken fungerar på mindre avverkningar och på avverkningar med lite svårare förhållanden.

     VR-tekniken är att föredra vid lastningsarbetet, menar Skogforsks Morgan Rossander och Olle Gelin.
    VR-tekniken är att föredra vid lastningsarbetet, menar Skogforsks Morgan Rossander och Olle Gelin. FOTO: Mikael Marklund

    Auto 2

    Projektet finansieras av Vinnova och Skogsbruket med 20 miljoner kronor och utförs av Skogforsk, Komatsu Forest, Unibap, BillerudKorsnäs, SCA, StoraEnso, Södra, Sveaskog, Holmen, BAE Systems, Extractor, KTH, Umeå universitet, Luleå tekniska Universitet, och Skogstekniska klustret.

    De tre huvuddelarna är: Autodrive, autonom terrängkörning, Autosafety, säkerhetssystem runt autonoma maskiner och Autoremote, fjärrstyrning av skogsmaskiner.

    Troedson Teleoperations labb är finansierat av Stiftelsen Nils och Dorthi Troëdssons forskningsfond med 1 miljon kronor.

    Samtidigt får Skogforsk nio miljoner kronor från Mistra och skogsbranschen för att utveckla användningen av nya högupplösta data om skogen från bland annat laserskanning och satellitbilder.

     – När delautomationen nått en viss nivå kanske en förare kan hantera två maskiner samtidigt, säger Olle Gelin.
    – När delautomationen nått en viss nivå kanske en förare kan hantera två maskiner samtidigt, säger Olle Gelin. FOTO: Mikael Marklund

    Relaterade artiklar

    Till toppen