Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Lantbruk 9 juli 2017

    Plöjningsfritt – vad säger forskningen?

    De allra flesta försök pekar på att plöjda system ger högst skörd men detta gäller inte för alla lantbrukare, säger Thomas Keller, professor på Sveriges Lantbruksuniversitet.

     Thomas Keller menar att det kan vara smartare att anpassa åtgärderna efter förhållandena men inte bearbeta mer än nödvändigt.
    Thomas Keller menar att det kan vara smartare att anpassa åtgärderna efter förhållandena men inte bearbeta mer än nödvändigt. FOTO: Anders Fällman

    På Charlottenlunds gård har en övergång från plöjning till reducerad jordbearbetning lett till jämnare och högre skörd. Erik Baeksteds, vd på Råbelöfs gods, berättade däremot i ATL att skörden på andraårsvete och i vårkorn låg 10 procent lägre med reducerad bearbetning jämfört med på plöjd areal.

    – Generellt visar de flesta försök att reducerad jordbearbetning och direktsådd minskar skördarna med upp till tio procent jämfört med plöjda system, säger Thomas Keller, professor i jordbearbetning och markmekanik på Sveriges Lantbruksuniversitet.

    Många undantag

    Men det finns många undantag, både enskilda försök och lantbrukare, som visar på att reducerad bearbetning kan ge lika hög skörd eller till och med högre skörd jämfört med om man plöjer.

    – Det går, men vi saknar kunskap om vilka jordar och i vilket klimat vi kan nå dessa nivåer, säger Thomas Keller.

    Generellt går det också att säga att både gräsogräs och sniglar är en större utmaning när man inte plöjer.

    – Men det behöver inte vara det. Även här finns det exempel på gårdar med reducerad jordbearbetning eller direktsådd som inte har större problem än andra, säger han.

    Viktig med växtföljden

    Utan plöjning blir däremot en bra växtföljd betydligt viktigare för att motverka uppförökning av gräsogräs.

    Det är också vetenskapligt belagt att reducerad jordbearbetning och direktsådd ökar antalet maskar som är viktiga för jordstrukturen.

    – Med ett direktsått system brukar man säga att man har ungefär dubbelt så mycket mask som i ett plöjt system, säger han.

    De flesta studier pekar också på att mångfalden av markorganismer blir högre om man bearbetar mindre.

    – Men det betyder inte att marken i ett plöjt system är dött, det finns fortfarande mycket liv kvar, säger Thomas Keller.

    Flera frågetecken

    Forskare vet ännu inte så mycket om de funktioner som olika bakterier och svampar har i marken och hur de fungerar ihop. Man vet heller inte exakt hur användning av växtskyddsmedel påverkar markfloran.

    – När man använder pesticider påverkar man även andra saker till en viss grad än det man var ute efter, säger han.

    Det är därmed också viktigt att inte användningen av växtskyddsmedel ökar så mycket att det tar ut miljöfördelen med att diesel sparas in på minskad bearbetning.

    Anpassade åtgärder

    Thomas Keller tycker att man som lantbrukare inte behöver hålla fast vid det ena eller andra systemet utan mer kan anpassa åtgärderna efter årets förutsättningar. Det är viktigt att inte bearbeta mer än nödvändigt eftersom det stör jordstruktur och markorganismer. Brukar man plöja kan det vara en god idé att låta bli om de rätta förutsättningarna infinner sig och det egentligen inte behövs.

    – Men samtidigt kan det finnas situationer när det är smartast att plöja till exempel vid ett högt ogrästryck, säger han.

    LÄS OCKSÅ Plöjning svår fråga i ekoodling

    Till toppen