Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Entreprenad 3 februari

    ”Det går så länge 70-plussarna kan ploga”

    I nuläget är snöröjningen på enskilda vägar inget stort bekymmer. Men det beror inte på att problemet är löst utan på att det finns pensionärer som plogar. Det säger Mikael Näslund på Riksförbundet Enskilda Vägar (REV).

     I dag är det pensionärer som ser till att stora delar av det enskilda vägnätet är farbart på vintrarna, enligt Mikael Näslund, regionansvarig på Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). Men hur ska det gå om fem till tio år när de inte orkar eller vill köra snö längre?, frågar han sig.
    I dag är det pensionärer som ser till att stora delar av det enskilda vägnätet är farbart på vintrarna, enligt Mikael Näslund, regionansvarig på Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). Men hur ska det gå om fem till tio år när de inte orkar eller vill köra snö längre?, frågar han sig. FOTO: Mostphotos

    – Det är de stora drakarna som ställer till det. Svevia, Peab, NCC och de där, säger Mikael Näslund.

    Mikael Näslund är vice ordförande i REV och ansvarig för region norr där de största utmaningarna med vinterväghållningen finns. Han har varit i kontakt med ett flertal politiker och suttit i möten med bland annat infrastrukturminister Tomas Eneroth för att få lyfta frågan.

    Men det har inte hänt mycket. Och i frånvaro av respons från staten har folket på landsbygden gjort som man brukar göra – löst det själva, menar Mikael Näslund.

    – Vi gjorde en stor undersökning i somras med våra medlemsföreningar för att höra hur det löser plogningen i år. Och det var faktiskt bara ett fåtal som sa att det skulle bli ett bekymmer. I många föreningar fanns det någon 70-plussare med traktor som ställer upp och plogar. Sedan är det många vindkraftsbolag, skogsbolag och i Norrbotten även försvaret som plogar en hel del.

     ”Visst finns det stunder när jag kan känna mig uppgiven. Men det är inte aktuellt att ge upp. Det handlar om att hela landet ska leva”, säger Mikael Näslund på Riksförbundet Enskilda Vägar (REV).
    ”Visst finns det stunder när jag kan känna mig uppgiven. Men det är inte aktuellt att ge upp. Det handlar om att hela landet ska leva”, säger Mikael Näslund på Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). FOTO: REV

    Men vad händer när dessa pensionärer inte längre orkar hålla vägarna framkomliga? Vilka ska ha råd att bo på landsbygden då?, undrar Mikael Näslund. För det kommer att kosta betydligt mer att nå allmänna vägar när ”de stora drakarna” får ansvaret för snöröjningen menar han.

    GPS på plogen

    Den vägsamfällighet som han tillhör har i flera år anlitat en lantbrukare i närområdet för plogningen. Men denna har nu bestämt sig för att utveckla den här delen av sin rörelse och bland annat köpt in en väghyvel för att ta på sig uppdrag från bland annat ett av de större bolagen. Det tillhandahåller också själva plogutrustningen till väghyveln. Men det får då bara användas på de vägar som han kör åt bolaget.

    – Det sitter en GPS på plogen så det har koll på varje meter han kör.

    För att lantbrukaren ska få köra med bolagets plog på föreningens väg krävs att det finns ett avtal mellan alla parter.

    – Och det skulle bli svindyrt. Nu kan vi lösa det med att han kör med andra maskiner här. Men vad ska de göra som inte har den möjligheten?

    Om några år, när pensionärerna har ställt av sina traktorer, kan det bli en akut fråga. Främst i Norrlands inland, menar Mikael Näslund.

    – Sedan är en annan stor fråga där det kraftigt eftersatta underhållet på vägarna med lågtrafik. Där kommer samma problematik in. Trafikverket gör för stora upphandlingar och de lite mindre lokala aktörerna har inte en chans att vara med.

    Frågan om hur vägarna ska farbara vintertid och till vilken kostnad är en del i en större problematik, enligt honom. Menar politikerna vad de säger med parollen ”hela Sverige ska leva”, undrar han.

    – De lägger ner jättebelopp på bredband, men vem vill bo i en by där man inte kan komma ut till stora vägen på vintern?

    – Men vi ska fortsätta att hålla frågan aktuell. Vi har inte gett upp, säger Mikael Näslund.

    Bakgrund

    Trafikverket har skärpt kraven på de som röjer snö på statliga vägar. Tidsperioderna ska hållas annars kan det utkrävas viten. Det ställer till problem för boende utefter enskilda vägar eftersom snöröjaren ofta svängt in och röjt även de enskilda vägarna när han varit där, något som de nu inte får. Trafikverket har också möjlighet att GPS-kontrollera de som utför snöröjning.

    Vägsamfälligheter för enskilda vägarna får 75 procent av väghållningsutgifterna som bidrag från staten. Vägsträckan är nästan lika lång som de statliga vägarna. Det finns enligt Trafikverket cirka 23 000 väghållare för enskilda vägar i Sverige.

    Från Trafikverket och statens sida menar man att ansvaret för de enskilda vägarna de enskilda väghållarnas. Vägföreningar får statsbidrag för att bland annat sköta snöröjning. Och staten kan inte ta ansvar för enskilda vägar, däremot samverka för att hitta så bra lösningar som möjligt, menade infrastrukturminister Tomas Eneroth i en riksdagsdebatt 2019.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen