Oskar Schönning

large_1632218875682.jpeg

medium_1632218875682.jpeg

small_1632218875682.jpeg

thumbnail_1632218875682.jpeg

1632218875682.jpeg

– Eftersom jag har en väldigt liten odling är det intressant att se hur det kan anpassas i en större skala och se hur effektiviteten skulle kunna höjas, säger David Källströmer.

<h2>Odlar redan nu</h2>Han har redan idag inriktning på perenna växter, som han säljer till privatpersoner via producentdrivna butiken Bondens nära i Nyköping. En produkt är en salladsmix av tio perenna grönsaker, bland annat strandbeta, rankspenat och hässelklocka. 90 gram kostar 35 kronor, berättar han.&nbsp;– Det var också intressant att träffa andra odlare och se hur det funkar på andra platser, vad som funkar för några och vad som inte funkar för andra. För det finns en skepsis både från odlare och kunder. Men folk ska veta att det finns och att det går att äta, säger David Källströmer.

large_1632218871177.jpeg

medium_1632218871177.jpeg

small_1632218871177.jpeg

thumbnail_1632218871177.jpeg

1632218871177.jpeg

<h2>Inte imponerad</h2>Jan Zackrisson driver Klövsjö gårdsbryggeri i Jämtland.– Det var roligt att träffa andra odlare, men jag var inte jätteimponerad. Av tio-femton olika växter var det kanske max en som jag blev intresserad av, säger Jan Zackrisson.Han driver Klövsjö gårdsbryggeri, som årligen har 5000-6000 besökare, berättar han. Bolaget omsätter normalt ett par miljoner.&nbsp;

Odlare, forskare, rådgivare och representanter för utbildning, stat och näringsliv deltog i slutet av sommaren i en fältvandring om odlingsvärda, fleråriga grönsaker för produktion. Fröfänkål i förgrunden.

large_1632218868451.jpeg

medium_1632218868451.jpeg

small_1632218868451.jpeg

thumbnail_1632218868451.jpeg

1632218868451.jpeg

– För femton år sedan startade bryggeriet, för tio år sedan startade de restaurang och för fem år sedan började vi etablera en trädgård.&nbsp; Även här finns fokus på perenna växter, men mer traditionella - som frukt, bär och rabarber. &nbsp;När det kommer till grönsaker är det mera traditionellt.&nbsp;– Piplök, det har jag. Och fröfänkål skulle kunna funka. Men sallad som smakar beskt, det tror jag är svårt. Det är inget som sticker ut åt rätt håll, säger Jan Zackrisson<h2>Nygammal grej</h2>MaryAnn Fargo driver Oasen på Åsen utanför Björkvik i Sörmland.&nbsp; – Perenn kål är jätteintressant. Stranbeta var något som också lät kul. Vi har väldigt sandig jord här så de borde trivas. Om man får upp stora kraftiga plantor på våren, så har de bättre förutsättningar att klara sig när fjärilarna och malarna kommer.&nbsp;

MaryAnn Fargo driver Oasen på Åsen utanför Björkvik i Sörmland.

large_1632218873323.jpeg

medium_1632218873323.jpeg

small_1632218873323.jpeg

thumbnail_1632218873323.jpeg

1632218873323.jpeg

Odlingen var från början till självhushåll men har växt snabbt, berättar MaryAnn Fargo. - Odlingarna är på 1000 kvadrat och det är första året vi odlar på större delen av odlingarna. Men vi räknar med det dubbla till nästa säsong.&nbsp;Försäljningen sker dels via Rekoringar, men även till 14 grönsaksprenumeranter i Nyköping, Katrineholm och Björkvik. De får en kasse i veckan från maj till oktober. Omsättningen på grönsaksförsäljningen är i år cirka 125 000 -150 000 kronor i år.&nbsp;– Det odlas mer perenna grönsaker än man kanske tänker på, som sparris, gräslök och flera olika kryddor. Så det är egentligen inte så nytt och unikt. Men jag hoppas på att det blir mer perenna grönsaker i samhället i stort, säger MaryAnn Fargo.

large_1632218865274.jpeg

medium_1632218865274.jpeg

small_1632218865274.jpeg

thumbnail_1632218865274.jpeg

1632218865274.jpeg

<h3>"Finns potential"</h3>Med på fältvandringen fanns Christin Hanssen, som jobbar som projektledare på Antonia Ax:son Johnssons hållbarhetsstiftelse Axfoundation. Organisationen har varit med i kommersialiseringen av flera nya matsatsningar, till exempel baljväxtfärs och nu senast fiskfärs från braxen. Men organisationen är förtegen kring arbetet med fleråriga grönsaker.&nbsp; ”Vi väldigt intresserade i allmänhet av att hitta högavkastande, goda och näringsrika grödor som kräver så lite insatsvaror som möjligt men vi har inte kommit tillräckligt långt i detta arbete för att jag ska kunna ge någon kommentar.”, skriver Christin Hanssen i ett mejl till ATL.&nbsp; Olle Skoglund jobbar med marknad och sälj på stiftelsen biodynamiska produkter, som är en grossist för ekologiska produkter och som indirekt varit med och finansierat projektet via Skillebyholm forskning.&nbsp;  – Jag förstår att man kan ha det i en prenumerationskasse eller i en ekolåda. Men för att det ska vara aktuellt för oss krävs mera volym och att man provar mer och blir lite säkrare, säger han. &nbsp;&nbsp; Sara Furenhed är rådgivare på Jordbruksverket, som också varit med och finansierat projektet. Hon driver också en gård med bland annat grönsaksodling i Söderköpings kommun. &nbsp; – Det finns en potential i det här och jag tror att intresset kommer att öka. Vi behöver får in mera perenna grödor i våra odlingssystem. De här grödorna är redan på plats och kan ta in solljus tidigt på säsongen. Den långa odlingssäsongen tror jag är bra ur ett kolbindnings- och klimatperspektiv. De här arterna bidrar också till markstruktur och markbördighet, och det tror jag är bra för jordhälsan. – Men vi är precis bara i början, långt ifrån storskalig kommersiell odling. Men man måste ju börja någonstans.

<a href="https://www.atl.nu/de-tittar-pa-mojligheterna-med-flerariga-gronsaker">De tittar på möjligheterna med fleråriga grönsaker</a>

På en fältvandring om vilka fleråriga grönsaker som kan passa för större och mer kommersiell odling deltog odlare, forskare, rådgivare och representanter för stat och näringsliv. &nbsp; ATL frågade några deltagare vad de tog med sig.

ATL frågade deltagarna på en fältvandring.

Enkät: Så tycker odlarna om fleråriga grödor

Växtodling

ATL frågade några av deltagarna på en fältvandring om vilka fleråriga grönsaker som kan passa för större och mer kommersiell odling.