Ulf Aronsson

Medlemmar av Västra Mark 1:a älgskötselområde ute i skogen.

large_Exkursion.JPG

medium_Exkursion.JPG

small_Exkursion.JPG

thumbnail_Exkursion.JPG

Exkursion.JPG

ATL frågade runt bland deltagarna på samrådsmötet för Västra Marks och Horred-Öxnevalla-Istorps älgskötselområden om deras syn på viltförvaltningen.&nbsp;1. Fungerar älgförvaltningen som det var tänkt?2. Kan olika intressen göra sig hörda?3. Behövs flerartsförvaltning?

<h2>Niclas Magnusson, jord- och skogsbrukare som inte jagar:</h2>

large_Niclas Magnusson.jpg

medium_Niclas Magnusson.jpg

small_Niclas Magnusson.jpg

thumbnail_Niclas Magnusson.jpg

Niclas Magnusson.jpg

1. – Det har gjort skillnad och givit ett forum för diskussion och hantering av viltfrågor. Älgen ska skjutas där det är mest skador och inte hos den som har mest areal, och det är också viktigt att ha en strategi för att hantera specifika problem. Här har älgstammen minskat och det börjar komma mer tall, vi möts någonstans mitt på.&nbsp;2. – Här tycker jag man lyssnar på alla. Sen har det varit lite svårt att få rena markägarrepresentanter att delta, alla har mycket att stå i.3. – Det kommer bli helt nödvändigt med samma förvaltning på alla hjortdjur, hjortstammarna bara fylls på.

<h2>Håkan Eriksson, jord- och skogsbrukare som inte jagar:</h2>

large_Hakan Eriksson.jpg

medium_Hakan Eriksson.jpg

small_Hakan Eriksson.jpg

thumbnail_Hakan Eriksson.jpg

Hakan Eriksson.jpg

1. – Vi har haft bra samsyn inom älgskötselområdet. Det beror bland annat på bra personkemi, de flesta jägare har också egen mark, det gör det lättare att få en samsyn på förvaltningen.2. – Om man inte deltar på samråd så kan man inte påverka till en förändring. Vi skogsägare kan inte bara klaga utan måste också hjälpa till, exempelvis med rätt trädslag på rätt mark. Vi har i dag stor andel tät granskog utan bärris.3. – Trots att älgstammen nästa halverats är det fortfarande skador. Vi har mycket rådjur och dovhjort, och alla ska ha mat. Det finns bra statistik på älgen men det andra klövviltet är mer eller mindre släppt fritt, det borde man ha tagit tag i tidigare.

<h2>Patrik Tellnor, skogsförvaltare Derome:</h2>

Patrik Tellnor med jägarkeps och bössa över axeln.

large_Patrik Tellnor3.jpg

medium_Patrik Tellnor3.jpg

small_Patrik Tellnor3.jpg

thumbnail_Patrik Tellnor3.jpg

Patrik Tellnor3.jpg

1. – Det funkar olika bra på olika håll. Men jägare och markägare borde ha mer att säga till om och mindre pekpinnar från länsstyrelsen. Man måste jobba väldigt lokalt, variationerna är stora och de på plats vet bäst.2. – Modellen med samrådsmöten är bra och lika viktig för bägge sidor. Sen funkar det inte i hela Sverige. I norr vill bolagen inte ha någon älg, samtidigt som det finns en annan problematik med vandringsälgar.3. – Ja, det behövs fleraartsförvaltning, annat klövvilt är minst lika intressant som älgen. Man kan köra inom samma viltförvaltningsområden som älgen, och jägare och markägare kan göra mycket jobb bara det finns en modell att arbeta efter.

<h2>Daniel Karlsson, skogsinspektor Södra:</h2>

large_Daniel Karlsson.jpg

medium_Daniel Karlsson.jpg

small_Daniel Karlsson.jpg

thumbnail_Daniel Karlsson.jpg

Daniel Karlsson.jpg

1. – Den har inte uppnått önskvärd effekt. Givetvis finns lokala variationer och goda exempel, men i Götaland ligger årsskadorna på tall enligt Äbin långt över målet. Betningen påverkar även rönn, asp och sälg och ek och den biologiska mångfalden i fel riktning. Sjunkande kalvvikter pekar på att målet med en välmående älgstam inte heller nås.&nbsp;2. – Samrådsmötena är oerhört viktiga för att diskutera och förankra förvaltningen lokalt. Därför är det viktigt att alla markägare blir kallade till mötena och också deltar. Tyvärr får vi på Södra ofta signaler från markägare som upplever att de inte blir lyssnade på och att det saknas förståelse för betesskadorna.&nbsp;3. – En flerartsförvaltning är sannolikt ett bättre sätt att få bättre balans mellan vilt och foder. I dagsläget finns tyvärr inga tillräckligt bra inventeringsmetoder, förvaltningsverktyg eller ett regelverk för detta, men Södra ser positivt på det.

LÄS MER:<a href="https://atl.nu/bra-balans-mellan-vilt-och-foder">Markägare och jägare eniga: Bra balans mellan vilt och foder&nbsp;</a><a href="https://www.atl.nu/abin-visar-fortsatt-lika-stora-betesskador">Betesskadorna fortfarande dubbelt så höga som målet</a><a href="https://www.atl.nu/algjakten-fungerar-inte">”Vi behöver kunna skjuta älgarna där de faktiskt finns”</a><a href="https://www.atl.nu/malin-larsson-om-forslaget-om-halverad-algstam">Politiker: ”Markägarens ansvar nå målen”</a><a href="https://www.atl.nu/kronhjortsskador-kan-inga-i-abin">Kronhjortsskador kan ingå i Äbin</a><a href="https://www.atl.nu/forsakring-eller-onodigt-dyrt-delad-bild-om-viltbehandling">Försäkring eller onödigt dyrt – delad bild om vildbehandling</a>

I Mark Västra har älgskötselområdets samråd blivit ett forum som driver utvecklingen mot något som både jägare och markägare kan vara nöjda med. ATL har frågat skogsägare och förvaltare hur de tycker att viltförvaltningen fungerar.

Enkät: ”Jägare och markägare borde ha mer att säga till om”

Skog

I Mark Västra har älgskötselområde blivit ett forum som driver utvecklingen mot något som både jägare och markägare kan vara nöjda med. 