Till Falträsk finns inga vägar och inga elledningar. Om man ska dit får man köra till vägen tar slut, åka fyrhjuling genom skogen, ro över två sjöar och sedan gå fem kilometer eller flyga helikopter.
Sex kilometer bort
I mitten av 1950-talet mildrade dåvarande Televerkets kopparledning isoleringen och skapade trygghet.
– Det kommer jag ihåg. Jag var ju 20 år. Då blev det mycket prat i telefon, säger 76-årige Arne Larsson som växt upp i Falträsk och fortfarande bor där i perioder.
– Man fick då rätt på nyheter utifrån ganska snabbt.
På den gamla fjällkartan fanns, bredvid ortsnamnet Falträsk, till och med ordet "telefon" skrivet. Som en signal till de som rörde sig i fjällvärlden att här kan du nå ut om det behövs.
– Eljest var det ju sex kilometer till närmaste telefon i Slätvik.
Brevväxling
För ett år sedan monterades telefonledningen ned. Det kostar nätägaren Skanova för mycket att underhålla nätet i så glesbefolkade områden.
Dessutom täcker mobiltelefonnäten 99,96 procent av landets befolkning. Men inte Falträsk, som ligger i en dalgång mellan flera fjälltoppar.
– Med det gamla 450-nätet gick det att hitta fläckar som man kunde ringa från, men det finns ju inte längre, säger Arne Larsson.
Innan lösningen med satellittelefonen blev klar var det en del brevväxling med myndigheterna.
Sedan gjordes mätningar för att se om det fanns en vanlig mobiltelefonsignal som gick att förstärka.
Måste ha telefon
När det inte fanns togs beslut om att det skulle installeras en satellittelefon i Falträsk.
Att ringa är lite annorlunda. Bland annat får man börja med att slå tre nollor, följt av landsnumret 46 till Sverige, sedan plocka bort första nollan i riktnumret, men det flyter på bra nu för Arne Larsson.
– Det har funkat bra, säger Arne Larsson.
– Det går inte att vara på ett sådant här ställe utan telefon. Om det händer något måste man kunna ringa, eller om man ska beställa helikopter eller något annat.