”Sprängningen av dammen – en katastrof för Ukraina”

Kriget i Ukraina blir allt grymmare. Den 6 juni sprängdes dammen Nova Kachovka i Ukraina. Det var den största dammen längs floden Dnipro (det ukrainska namnet på floden som ofta benämns Dnjepr på svenska), den fjärde längsta floden i Europa.

Reservoaren rymde 18 kbkm – 4 kbkm mer än Mälaren. Vattennivån har sjunkit 14 meter sedan explosionen.

Mer än 40 städer och samhällen med tiotusentals invånare blev översvämmade. Bostäder och viktig infrastruktur förstördes. Åkermark förorenades av olja och andra giftiga substanser.

Endast från själva vattenkraftverket spreds 150 ton olja. Minor och annan explosiv krigsmateriel har spridits nedströms helt okontrollerat. Skyddade naturområden har drabbats.

Man kan knappast överskatta betydelsen av dammen som källa till vatten till hushåll och bevattning i södra Ukraina. Hundratusentals invånare tar sitt dricksvatten därifrån. Vattenförsörjningen av Krim kommer också från Nova Kachovka.

Dammen gav vattenkraft och kylvatten till kärnkraftverket i Zaporizjzja. Många företag livnärde sig på fisket i reservoaren som också är viktig för sjöfarten på Dnipro. Livsförhållandena för hundratusentals människor har förvärrats och många har redan flytt västerut.

Vilka var det som sprängde dammen? Fördämningen vid Nova Kachovka erövrades under krigets första dag av Ryssland. Det verkar ha varit en explosion i själva kärnan av vattenkraftverket som förstörde dammen.

Det är svårt att tänka sig att det skulle vara några andra än ryska trupper som ligger bakom förödelsen men frågan är om det var ett olycksfall eller en felaktig beräkning som ledde till den katastrof som också drabbar det som Ryssland nu betraktar som en del av sitt land. Inte minst Krim där konsekvenserna för jordbruk och vattenförsörjning är mycket stora.

Det finns förstås tecken på att Ryssland när de inte får som de vill tillämpar en brända jordens taktik – ”efter oss syndafloden”. Det här var verkligen en syndaflod.

Det är ovanligt att krigförande parter använder sabotage av vattenreservoarer som en del av sin taktik. Det är inte tillåtet enligt en av Geneve-konventionerna eftersom det direkt drabbar den civila befolkningen.

Jag var i Cherson vid ett tillfälle på 1980-talet och bodde högst upp i ett hotell. Det som slog mig från min utsiktspunkt var de enorma vattenytorna runt omkring staden, inte minst på fält där man odlade ris. Det var vatten som kom från Kachovkadammen. I dag är stora delar av området ett månlandskap, enligt vad som rapporteras.

Nova Kachovka ligger mitt i det bördiga svartajordsområdet. Genom att reservoaren ger möjlighet till bevattning i ett annars så torrt område blir betydelsen för jordbruksproduktionen mycket stor. Fyra kanaler bevattnar mer än en halv miljon hektar åkermark.

Mer än 10 procent av Ukrainas grönsaker, inte minst tomater, produceras i Cherson-regionen. Under 2021 producerades i regionen mer än 2 miljoner ton spannmål och oljeväxter. Närheten till Svarta havet gör det enkelt att exportera jordbruksprodukter. Nu är flera hamnar och omlastningsstationer längs floden obrukbara.

Det finns uppskattningar om att en reparation av dammen skulle ta fem år och kosta en miljard dollar. Men så länge kriget pågår kommer förstås inget att hända.

I juli satte Ryssland stopp för spannmålsavtalet där man lät Ukraina exportera spannmål och oljeväxter från sina hamnar i Svarta havet. I en ny fas av kriget har man bombat viktiga hamnstäder med spannmålslager, såsom Odessa, vilket har konsekvenser för den internationella marknaden för jordbruksprodukter.

Världsmarknadspriserna på till exempel vete var som högst i mars 2022 strax efter inledningen av kriget. Det är svårt att förutse vad följderna av de senaste händelserna kommer att bli.