facebooktwittermail

Eltraktorn krävande för elnätet på gården

En övergång till eldrivna traktorer ställer stora krav på laddningsmöjligheterna på gården, skriver ingenjören Bengt Karlsson. 

Eldrivna traktorer för fältarbete är ännu sällsynta i jordbruket. FOTO: FREDRIK STORK

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Kommentar till Fredrik Storks text rörande den långsamma utvecklingen av traktorer med elektriska drivlinor inom lantbruket. Enligt mitt förmenande råder i dag en nästan religiös rörelse rörande elfordon generellt och tillåter man sig ifrågasätta någon del är man att betrakta som icke troende.

Jag betvivlar inte Fredrik Storks tekniska kompetens men viktigt här som i alla frågor är att se på fakta. Elfordon har som vi alla vet en gigantisk fördel jämfört med fordon drivna av förbränningsmotorer, nämligen avsaknad av avgaser. Vidare är verkningsgraden rejält mycket högre uppemot 80 till 90 procent jämfört med en dieselmotor som i dag har en verkningsgrad på drygt 40 procent.

Men lika viktigt är att belysa elfordonens nackdelar:

1. Batterier är dåliga energibärare

Dagens fordonsbatterier kan lagra ca 0,5 kilowattimmar per liter batteri. Prognosen för framtida batterier för fordon ligger på ca 0,8 kWh per liter batteri. Detta ska jämföras med diesel som innehåller 9,7 kWh per liter, alltså mer än tio gånger mer. Som exempel kan nämnas att batteriet på 100 kWh i Fendts e100 Vario motsvarar strax över tio liter Diesel.

2. ”Räckvidden”, eller snarare hur länge jag kan köra min traktor på en laddning

Fendt skriver på sin hemsida “operate for up to five hours under actual operating conditions”, det vill säga kör traktorn i arbete i upp till fem timmar. 

Då måste vi räkna lite: 1 kilowatt är lika med 1,34 hästkrafter, det vill säga effekten 50kW i Varion motsvarar 67 hästkrafter. För enkelhetens skull säger vi att traktorn har 100 procents verkningsgrad. Plöjer jag en åker med gasen i botten använder jag 50 kilowatt och på en timme 50 kilowattimmar, batteriet kommer då att räcka i två timmar.

För att batteriet ska räcka i 5 timmar får jag bara i snitt använda 20 kilowatt, lika med 27 hästkrafter (100 kWh delat med 5 timmar).

3. Laddningen är utan tvekan den största nackdelen med elfordon

Först en jämförelse med att tanka diesel. Läsaren har säkert hört om snabbladdning på 150 kW, 200 kW och uppemot 300 kW. Det ska jämföras med effektflödet vid en normal dieselpump som ger dig 20 000 kW så fort handtaget trycks in.

Jo, du läste rätt, 20 000 kW jämfört med i bästa fall 300 kW. På en minut tankar man över 400 kWh Diesel lika med 4 stycken e100 Vario-batterier

Så ska vi då titta lite på laddmöjligheterna för e100 Vario. Den klarar att laddas med 22 kW vid ett vanligt 3-fasuttag och för det behövs 32 ampere säkringar, 3 fas 400 volt. Att ladda de 100 kilowattimmarna tar då nästan precis fem timmar. Har man 63 ampere huvudsäkringar förbrukar laddningen hälften av den tillgängliga strömmen.

Enligt Fendt kan också traktorn snabbladdas till 80 procent på 40 minuter. För detta behövs ett laddaggregat som omvandlar växelspänning till likspänning, i dagligt tal snabbladdare. Priset i dag ligger på cirka 500 000 kronor men är sjunkande.

Effekten för att ladda 80 kWh på 40 minuter är 120 kW och detta motsvarar då en strömförbrukning på 175 ampere, 3 fas 400 volt. Ska du driva något mer energikrävande på gården behöver du uppemot 200 ampere huvudsäkringar.

För ett jordbruk där maskinerna under vissa perioder behöver utnyttjas med minimalt stillestånd medför elfordon utmaningar. Observera att ovanstående inte är för och emot elfordon utan enbart belysande av fakta.

Bengt Karlsson

Utvecklingsingenjör av elfordon sedan 2007