”Elevernas skolmåltider – ett kommunalt lotteri”

Just nu sitter politiker i Sveriges 290 kommunhus i tuffa budgetförhandlingar och funderar på hur den kommunala kassan ska fördelas. Givet det ekonomiska läget kommer resultatet att präglas av 290 nyanser av besparingar och satsningar, vilket på olika sätt påverkar skolan och Sveriges elever.

I dag bestämmer varje kommun hur stor budget skolmaten får, sedan är det upp till varje skola att förvalta pengarna. Beroende på vilken kommun man växer upp i och vilken skola man går på kan alltså måltidernas kvalitet och möjligheterna att få i sig näring och energi – och kunskap om hälsosamma matvanor – variera stort.

Resursstarka skolor kan erbjuda eleverna näringsrika och varierade skolmåltider (i enlighet med Skollagen). För de resurssvaga skolorna är det en betydligt större utmaning. Under det senaste året har flera kommuner larmat om att pengarna inte räcker när matpriserna ökar, och att det dessutom går åt mer mat i skolan. Förutsättningarna, beroende på var man bor och vilken skola man går på, är mycket ojämlika. Detta är allvarligt och innebär en risk att bryta mot såväl Skollagen som Barnkonventionen, som båda syftar till att skapa de bästa förutsättningarna för ungas hälsa, mående och utveckling.

En nyligen genomförd undersökning visar att 9 av 10 kostchefer förväntar att de kommer att tvingas till kraftfulla försämringar i sina kommunala skolmatsalar, om de inte får mer resurser för skolmaten.

Samtidigt växer intresset för skolfrukostfrågan lavinartat. För två år sedan serverade var femte kommun frukost i skolorna (enligt en rapport från Livsmedelsverket), och nu aviserar allt fler kommuner att de vill satsa på kostnadsfri skolfrukost. Det är positivt att medvetenheten ökar kring de många effekter som skolfrukost ger, både på kort och på lång sikt. De som provat vittnar om lugnare elever, goda effekter på fysisk och psykisk hälsa, studiero och bättre skolresultat, och en förbättrad arbetsmiljö för lärare och andra som arbetar i skolan.

Skolmat är mycket mer än en kommunal fråga. Det är en samhällsfråga och en viktig framtidsfråga för att Sverige ska fortsätta att vara en föregångare inom innovation och utveckling, kunskap och jämlikhet.

Vi tycker det är rimligt att alla barn ska ha samma förutsättningar att lägga grunden för sin framtid, oavsett var i landet man bor eller vilken skola man går på. Därför vill vi inom satsningen Skolmatskommissionen se över skolmatens möjligheter att ge elever den näring och energi de behöver under skoldagarna.

Vi kommer att ta fram förslag och försöka inspirera till hur politiker, rektorer och skolmatspersonal kan tänka för att utveckla och förbättra skolmaten som serveras till våra barn och ungdomar, och på så sätt bidra till att göra skolmaten mer jämlik över hela landet.