facebooktwittermail d

”Ekomjölken är viktig för svenskt lantbruk”

Vi tror på idén att producera mat med ett stort inslag av lokala kretslopp och i bättre samklang med naturen, skriver ett flertal ekolantbrukare i en debattartikel.

Mjölk hälls upp i ett glas.
Vi vill se satsningar från mejerierna och handeln på förädlade ekoprodukter, skriver företrädare för Ekologiska lantbrukarna. FOTO: FREDRIK SANDBERG/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Försäljningen av ekologiska mejeriprodukter har gått dåligt i några år och ekotillägget har varit lågt. En del lantbrukare återgår därför nu till konventionell produktion. Men vi är också många som fortsätter. Vi tror att ekolantbrukets grundläggande idéer har framtiden för sig.

En av dessa grundläggande idéer är att producera mat med ett stort inslag av lokala kretslopp och i bättre samklang med naturen. Det är mot den bakgrunden som kväve inte får tillföras i form av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte används. Att djuren ska ges möjlighet att leva ut sina naturliga behov är en annan viktig aspekt.

Vi tror att det här sättet att bedriva lantbruk har framtiden för sig. Vi behöver begränsa tillförseln av konstgödselkväve på våra fält eftersom det är hur mycket kväve som sammanlagt omsätts i mark, grödor, gödsel, livsmedel och avloppssystem som till slut avgör hur stor klimatbelastningen och läckaget blir.

De kemiska bekämpningsmedlen påverkar mångfalden i jordbrukslandskapet både genom sin effektivitet mot insekter, mikroliv och växter på de platser de används och för att de möjliggör växtföljder och odling med begränsad variation.

Det är av de här anledningarna många av oss valde att producera ekologiskt och nu fortsätter att göra det. Men på marknaden svänger det.

För några år sedan ökade försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige kraftigt på kort tid. Från 2017 och framåt har de ekologiska mejeriprodukterna däremot tappat andelar i handeln.

Förklaringarna är många och omdebatterade. En effekt av den minskade försäljningen är att merpriset till oss ekomjölkbönder under en period har varit så lågt att det för många har varit svårt att räkna hem kalkylen jämfört med konventionell produktion, i synnerhet det senaste året. Det har lett fram till att ett antal av våra kollegor nu övergår till konventionell produktion. Det är tråkigt, men kanske nödvändigt för att få en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på ekologisk mjölk i Sverige.

En del av de som nu blir konventionella är gårdar som vill bygga för fler kor och i sina nya större besättningar får svårt att tillgodose djuren med bete. Sannolikt tillhör också gårdar som rent allmänt har brist på areal i förhållande till antal djur de som nu är mer benägna att bli konventionella. Ekologiskt foder är dyrt att köpa in.

Och kanske finns det en idémässig logik i att det till stor del är de här gårdarna som nu överger ekocertifieringen. I grundidén till ekologisk lantbruk ska det vara en balans mellan djurantal och åkerareal så att foder och gödsel inte måste transporteras genom landskapet, landet eller över världshaven. Det är ju också så att de som inte är beroende av stora inköp av foder eller växtnäring påverkas betydligt mindre av svängningar på världsmarknaden.

Med flertalet politiska satsningar från EU i pipelinen kan vi hoppas att efterfrågan i Europa kommer stabiliseras, eller öka under de närmaste åren. Redan nu bryter den svenska ostförsäljningen mot den negativa trenden. Volymen såld eko-ost ökade med nästan 10 procent under senaste kvartalet, troligen tack vare nya produkter och lyckad marknadsföring.

Vi som undertecknar den här debattartikeln är fast beslutna om att fortsätta arbeta för en ökad försäljning av ekologiska mejeriprodukter. Vi är övertygade om att det finns ett konsumentintresse för de vägval vi har gjort på våra gårdar. Vi är också övertygade om att vi gör en insats för svenskt lantbruk och för miljön.

Men vi kan inte ensamt vända utvecklingen. Därför vill vi:

- Fortsätta utveckla vår produktion så att vi blir mer självförsörjande och mindre importberoende.  

- Se satsningar från mejerierna och handeln på förädlade ekoprodukter. Idag saknas det allt från fin smaksatt yoghurt till färskost i mejerihyllorna.

- Att de offentliga köken fortsätter vara stabila eko-kunder och jobbar mot målet om 60 procent ekologisk mat till 2030.

Tillsammans kan vi vända den negativa trenden, och få fler att inse hur viktig ekomjölken är för svenskt lantbruk.

Ekologiska Lantbrukarna via:

Mikael Olofsson
Burträsk, Västerbotten

Marianne Schönning
Holmsveden, Gävleborg

Elin Rydström
Drottningholm, Stockholm

Sölvi Ekström
Knutby, Uppsala

Peter Edholm
Nordingrå, Västernorrland

Urban och Margareta Olsson
Alunda, Uppsala

Magnus Berge
Bleckstad, Söderköping

Karin Ericson
Kälen, Jämtland

Tobias och Frida Holmqvist
Älmeboda, Kronoberg

Cecilia Engström
Vislanda, Kronoberg