Produktionen av svenska ekovaror har planat ut.
Ekologiska mål leder fel
Efterfrågan på ekologiska produkter växer snabbt. Vid första anblicken verkar det som om fältet ligger öppet för direkta satsningar på ekologisk produktion av kött, spannmål och grönsaker. Men det har inte fungerat.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Tydligen motsvarar den betalning som erbjuds för ekoprodukter inte den möda som krävs för att producera den. Det kan bero på flera saker. Man kanske inte litar på att efterfrågan inte är tillräckligt uthållig så att köparna finns kvar när omställningen av gården och produktionen är ett faktum. Eller också är gården av olika skäl inte lämplig att bli en ekogård.
Den ekologiska nischen har vuxit snabbt och bidragit till högre intäkter till lantbruket, och kanske också bättre lönsamhet. De köttpriser från Jordbruksverket som vi publicerar i ATL varje vecka kritiseras ofta för att vara orimligt höga, och speglar inte alls vad man kan få för sitt nöt eller lamm.
En förklaring, just för dessa djurslag, är att det ekologiska köttet, som är en hyfsad stor andel av nöt och lamm, betalas betydligt bättre och ingår i statistiken.
Det är bra, och med fortsatt brist kan priserna gå upp ännu mer. Låt marknaden styra utvecklingen. Däremot behövs inga nya politiska mål för ekologisk produktion, det är alldeles för trubbigt begrepp för att duga som politiskt verktyg.
I somras gav Livsmedelsverket ut en rapport som kartlade skillnaderna i miljöpåverkan mellan konventionell och ekologisk produktion. Och kom fram till det inte finns något enkelt svar på den frågan. Det beror på vilken produkt det handlar om och vilket miljömål man vill uppfylla.
Att då som en del kommuner gör sätta upp höga mål för inköp av ekologiska livsmedel kanske inte är vad politikerna egentligen strävar efter, om de hade hela bilden. Det kanske är en mix av ekologiskt, närproducerat och konventionellt som ger mest måluppfyllelse för pengarna.
Det är ändå skattemedel de hanterar. De borde begrunda detta citat ur Livsmedelsverkets rapport: ”För att kunna ta ställning till om ekologisk produkt är fördelaktig ur miljösynpunkt måste målbilden vara bestämd samt vilka miljömål som ska prioriteras.”
På samma sätt som för kommunpolitikerna kan det vara ett enkelt mål att sätta upp i andra sammanhang. Det vore beklämmande om livsmedelsstrategin förföll till så enkla lösningar. Det är än värre om arbetena inför den kommande Klimatlagen skulle följa samma spår.
För att få ett mer klimatsmart jordbruk måste man ta utgångspunkten i de verkliga problemen och söka lösningar utifrån dessa, oavsett om det är ekologiskt eller konventionell produktion. Lösningarna måste dessutom bygga på vetenskap och inte på ideologi.