facebooktwittermail

Ekolantbruk = dubblad produktion av mat

Förra helgen valdes jag till ordförande i Ekologiska lantbrukarna. Jag skulle vilja rivstarta mitt nya uppdrag med att slå hål på två envisa myter.

Den ena är att "ekologiska lantbrukare lever gott på bidrag" Den andra att "med ekologiska metoder kan man inte försörja världen".

Jag har just bevistat Ekologiska lantbrukarnas årsstämma och träffat så många positiva entreprenörer fulla av idéer, som har vågat testa okonventionella odlingsmetoder, skapat egna marknader mot alla odds. Kämpat mot regelverk om småskalig förädling, mot konventionella rådgivare. Utan sortmaterial lämpat för odling utan konstgödning, utan forskning om ekologiska metoder. Utan maskiner anpassade för ekologiskt jordbruk.

Många har varit verkliga banbrytare och skapat sina egna ekonomiska förutsättningar med eller utan bidrag. Politiker kan till viss del styra utvecklingen via ekonomiska stöd och ska så göra om samhället i övrigt kräver detta.

Att utnyttja de stöd som finns kan inte anses särskilt märkligt. Mycket få europeiska jordbrukare, ekologiska eller konventionella, skulle för övrigt överleva utan stöd.

Och hur höga är egentligen de särskilda stöden till ekologisk produktion? För ett hektar ekologisk spannmålsodling får du i dag 1 450 kronor. Då ska du klara näringsförsörjningen helt utan konstgödsel och ogräset utan kemisk bekämpning. I praktiken får du lägga om hela din växtföljd.

Jämför med stödet för minskat kväveläckage. Det består av två åtgärder: insådd av en fånggröda plus att skjuta upp plöjningen till våren. Stödnivån? 1500 kronor per hektar. Jag har svårt att tycka att det är ekobonden som är överkompenserad.

Hur skulle det då gå om alla odlade ekologiskt? Kan vi verkligen försörja världen? Det slutliga svaret på den frågan får nästa generation. För när oljan är slut och fosforgruvorna tomma finns det inte mycket annat val.

Men de forskare som har försökt räkna på detta säger att det skulle gå ganska bra. Om man i utvecklingsländerna lärde sig tillämpa sina gamla ursprungliga metoder skulle skördarna öka i dessa länder. Att vara beroende av kostnads­krävande metoder som vi tillämpar i i-länderna gör bara dessa länder till vasaller under kemiföretag som Monsanto eller gödningstillverkare som Yara.

Medelskördarna för ekologiska grödor i Östergötland, där jag bor, ligger på cirka 80 procent av normal skörd. Det krävs mycket mindre insatsvaror, men visst, det är lägre skörd. I u-länderna däremot, och särskilt hos småbönderna där ökad matproduktion behövs som mest, betyder ekoproduktion oftast högre skörd, inte lägre.

En färsk FN-rapport sammanfattar kunskapsläget så här: ekologiskt lantbruk kan dubbla matproduktionen i de mest utsatta regionerna på tio år - samtidigt som det minskar klimatbelastningen och lindrar fattigdomen på landsbygden. Läs mera på www.srfood.org.

Carl Erik Ehrenkrona
ordförande, Ekologiska lantbrukarna