Mikael Marklund

large_1656755591280.jpeg

medium_1656755591280.jpeg

small_1656755591280.jpeg

thumbnail_1656755591280.jpeg

1656755591280.jpeg

Värmerekorden har duggat tätt de senaste månaderna. Normalt brukar de slås med någon decimal. Men nu är det med flera grader. Nyheter om floder som torkat bort, skördar som förtvinat och boskap som dött i stora antal på grund av värmen har skakat läsare och tittare. Men givetvis inte lika mycket som de som drabbats av det.

Händelseutvecklingen följer det FN:s klimatpanel IPCC förutspått kommer att bli vår vardag när klimatet blir allt varmare. Där slås också fast att boven i dramat är människans förbränning av fossilt kol. Samt att det tidsfönster som mänskligheten har för att minimera konsekvenserna av dessa utsläpp bli mindre och mindre. Omställningsarbetet måste ta fart ordentligt här och nu för att inte tillvaron för kommande generationer ska bli för ohanterlig. Allt enligt den stora skara vetenskapsmän som tagit fram rapporten.En som redan har börjat ställa om är Håkan Carlborg som har en ekogård utanför Knutby i Uppland. Eller rättare sagt har han hållit på med det i flera år.2015 körde han upp de sista dropparna fossil diesel. Sedan dess är det HVO som gäller för hans tre traktorer, hjullastare och skotare. Årskonsumtionen ligger på cirka 6,5 kubik. Och om dieseln är dyr är HVO ännu dyrare.–&nbsp;&nbsp;Jag fyllde gårdstanken i våras och det sved. Räknat på årsbasis så betalar jag nog 25&nbsp;000 kronor mer för att köra på HVO. Och inte får jag någon skattereduktion heller.Men det är det värt, tycker Håkan Carlborg.–&nbsp;Jag får sätta upp merkostnaden på kontot för ideell verksamhet.

Håkan Carlborg står i ett garage med en traktor.

large_1656755644012.jpeg

medium_1656755644012.jpeg

small_1656755644012.jpeg

thumbnail_1656755644012.jpeg

1656755644012.jpeg

<h2>Beställde eldriven hjullastare</h2>Drömmen vore att få slippa allt med förbränningsmotorer på gården. Därför var han snabb med att beställa en eldriven hjullastare från Volvo. Det var för två år sedan. Men den har fortfarande inte kommit. Bland annat beroende på att han ville ha andra lyftarmar än de som var standard. En försening som både är bra och dålig.På plussidan är att det nu handlar om en ny uppdatering av modellen som bland annat har bättre laddkapacitet och högre topphastighet. Men ett stort minus är att den blivit dyrare.Håkan Carlborg har fått bidrag från Klimatklivet för maskinen, men det bygger på ursprungspriset.–&nbsp;Mellanskillnaden får jag stå för om inte Swecon går in och tar en del då de inte kunnat leverera den maskin jag vill ha. Vi får se hur det går.2013 passerade halten koldioxid&nbsp;i atmosfären 400 andelar per miljon (ppm) för första gången. De senaste 500&nbsp;000 åren har nivåerna pendlat mellan 180 och 330 ppm. Men när industrialismen tog fart steg också halterna av koldioxid i luften. Majsiffran 2022 är 421 ppm, 1,8 ppm mer än samma månad i fjol.För att mänskligheten ska ha en rimlig chans att klara sig med en uppvärmning på 1,5 grader räknade forskarna i fjol fram att Sverige har en koldioxidbudget på 260 miljoner ton kvar att släppa ut. Med nuvarande takt tar den slut om fyra till fem år. För att klara målet borde utsläppen minska med 17 procent per år. Det gör de inte. I stället ökar de.

large_1657883156345.jpeg

medium_1657883156345.jpeg

small_1657883156345.jpeg

thumbnail_1657883156345.jpeg

1657883156345.jpeg

–&nbsp;Energin är för billig i dag. Ideologiskt tycker jag det. Men min ekonomi stressas också nu när energipriserna går upp. Fast vi har varit bortskämda med ett lågt energipris. Om man tittar på vad en kilowatt kan göra om man jämför manuellt arbete med något annat är energin billig. Och därför slösar vi, vi har många och stora förluster i systemet. Det är ur den synvinkeln jag anser att energin är för billig, säger Håkan Carlborg.–&nbsp;Det gör att vi har råd att slösa med den och det är därför vi får de här negativa konsekvenserna för miljön.På sikt skulle det krävas en kraftig ökning av energipriserna, menar Håkan Carlborg.–&nbsp;Men då måste vi få tid att ställa om.

Håkan Carlborg sitter i en eldriven fyrhjuling på gårdsplanen.

large_1656755659181.jpeg

medium_1656755659181.jpeg

small_1656755659181.jpeg

thumbnail_1656755659181.jpeg

1656755659181.jpeg

Det räcker inte med att ha en fossilfri verksamhet. Vi måste på sikt få till en produktion som släpper ut så lite kol som det bara går. Det spelar ingen roll om ursprunget är växter från juratiden eller träd som precis har fällts, menar Håkan Carlborg.Därför går väldigt mycket med el på gården. Personbilarna, fyrhjulingen samt motor- och röjsågen. Dessutom har han själv konverterat inplastaren till eldrift med hjälp av en kasserad utgödslingsanläggning och lite finurlighet.Men plasten görs ju av olja?–&nbsp;Så är det. Men 30 procent är återanvänd plast, jag tycker det borde vara 70 procent. Sedan har jag räknat på det. För de utsläpp som betongen i en plansilo medför kan jag plasta in i många, många år.

Håkan Carlborg står på sin gårdsplan framför plastbalar.

large_1656755603572.jpeg

medium_1656755603572.jpeg

small_1656755603572.jpeg

thumbnail_1656755603572.jpeg

1656755603572.jpeg

<h2>Intresserad av vätgas</h2>På gården finns solpaneler på tak och en rörlig panel som följer solen under dagen. Tillsammans producerar de cirka 34&nbsp;000 kilowattimmar per år. Men Håkan Carlborg hoppas på en utvidgning. Dels för att det ökande antalet eldrivna maskiner och det ökande utnyttjandet av dessa gör att gården inte längre är självförsörjande på el. Och då har den nya ellastaren inte kommit ännu. Dels för att högt på hans agenda står tillkomsten av en småskalig och solelsdriven vätgasanläggning.Håkan Carlborg har tillsammans med sina kolleger i Uppodlarna (Upplands ekologiska odlare) undersökt hur en sådan vätgasanläggning kan se ut. Nu gäller det bara att hitta någon som vill vara med och ta de finansiella riskerna.–&nbsp;Det handlar nog om en investering på minst 20 miljoner kronor. Exklusive traktor. Men det finns mycket vätgaspengar i Europa. Tyvärr verkar de dock mest gå till olika storskaliga projekt.

Håkan Carlborg framför traktor med vagn.

large_1656755629664.jpeg

medium_1656755629664.jpeg

small_1656755629664.jpeg

thumbnail_1656755629664.jpeg

1656755629664.jpeg

<h3>Håkan Carlborg</h3>Ålder: 48 år.Ort: Knutby, Uppsala.Aktuell: Håkan Carlborg tycker det är på tiden att bränsle- och energipriserna höjs. Hans mål är att bli klimatpositiv och på vägen vill han även inspirera andra.Bakgrund: Blev 2020 utsedd till Ekoböndernas Ekobonde av Ekologiska Lantbrukarna.

Visionen som Håkan Carlborg delar med sina kolleger i Uppodlarna är att el från solceller driver en anläggning som producerar vätgas som sedan lagras i tankar på gården. Vätgasen kan sedan driva fordon eller användas för elproduktion när solcellerna inte producerar.–&nbsp;Många säger att det är dyrt och ineffektivt att producera el av vätgas med tanke på alla energiförluster. Men jag tycker inte att det spelar så stor roll. Det enda som går till spillo är solenergi och den enda restprodukten är vatten. Så det blir ju ändå inga kolutsläpp.Håkan Carlborg och hans kolleger har vänt sig till olika forskningsinstitutioner för att kolla om de varit pigga på att vara med i vätgasprojektet. Men de har inte fått någon som hakat på.De har också pratat med närliggande kommuner och med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utgångspunkten var att de skulle gå in med pengar för att få tillgång till fordonsgas som är lokalproducerad och hållbar energi om det skulle bli ofärdstider och landet skulle bli isolerat.–&nbsp;Men det blev nej, säger Håkan Carlborg och skakar på huvudet.– Fast vi ger inte upp, vi jobbar fortfarande på det.Det finns en stor tröghet i klimatsystemet. Det innebär att de förändringar vi ser nu beror på de utsläpp som människa gjorde fram till och med 1990-talet. Då var halten koldioxid&nbsp;i atmosfären 350 ppm. Hur klimatet kommer att bli i framtiden är svårt att förutse exakt. Mycket beroende på att ingen vet när och hur de så kallade tröskeleffekterna kommer att slå till. Ett exempel är att de smältande isarna i polartrakterna kommer att fast mark eller öppen sjö som absorberar solljuset i mycket högre utsträckning än is och snö.&nbsp;Ett annat frågetecken är hur mycket värme och koldioxid som haven kan hantera innan cirkulationen påverkas. Havet binder också koldioxid under kalla perioder och frigör gasen när vattnet blir varmare. I havet finns det 37&nbsp;400 miljarder ton kol. I atmosfären cirka 720 miljarder ton kol.&nbsp;Håkan Carlborg odlar i dag 140 hektar som mer eller mindre mot hans vilja troligen kommer att utökas med ytterligare ett arrende på 60 hektar till under året.Han strävar efter en växtföljd på sex år. Först två år vall, sedan oljeväxter, därefter antingen höstvete eller råg följt av åkerböna och till sist havre.

large_1656755608249.jpeg

medium_1656755608249.jpeg

small_1656755608249.jpeg

thumbnail_1656755608249.jpeg

1656755608249.jpeg

Grovfodret går till hans 125 köttdjur. De ungdjur som inte ska rekryteras skickas till slakt när de är cirka två år och har då en genomsnittlig slaktvikt på 350 kilo. Alla tjurkalvar blir stutar då bete är det som gäller när det är växtsäsong.Varför vill du inte ha mer mark?–&nbsp;&nbsp;Dels för att jag tycker att det vore kul om fler har möjlighet ha en gård. Dels för att om jag får mer areal att ta hand om får jag mindre tid att pyssla om min egen gård.Men han har ingenting mot mer att göra. I framtiden hoppas Håkan Carlborg på att det kan finnas grönsaksodling på gården samt får och grisar.–&nbsp;Då kan vi utnyttja våra spillflöden på ett helt annat sätt.

large_1657883150551.jpeg

medium_1657883150551.jpeg

small_1657883150551.jpeg

thumbnail_1657883150551.jpeg

1657883150551.jpeg

<h3>Källingby gård</h3>Bolagsform: Enskild firma.Ägare: Håkan Carlborg.Antal anställda: En heltidsanställd.Omsättning: Drygt 2 miljoner kronor.Resultat: Cirka 400 000 kronor.Areal: 145 hektar åker, 55 hektar naturbete och 70 hektar skog.Antal djur: 125. Basen är 35 dikor av Hereford/Angus och i slaktdjuren korsas Simmental in. Köper in ett 20-tal kalvar per år från en mjölkbesättning.

<h2>Går mot strömmen</h2>Ett annat flöde han vill ta till vara är det som växer i skogen. I dag har han en flispanna som värmer upp gårdens hus, verkstad och tork. Men på önskelistan står också en biokolanläggning som både ska producera värme och el samt plocka bort kol ur kretsloppet.–&nbsp;Men den kostar minst 4 miljoner. Det är pengar jag inte har.Om, eller när, det står både en biokols- och en vätgasanläggning på hans gård har det tagits stora kliv mot det Håkan Carlborg vill uppnå.–&nbsp;Jag är ute efter att bygga upp reseliens, att öka tåligheten mot förändringar. För de kommer att komma.Småskalighet och många verksamheter som kan dra nytta av varandra är hans mål för gården.Han tog över den efter sina föräldrar 1999. De hade redan då gått över till ekologisk produktion.–&nbsp;Men för 15 år sedan började mitt intresse för att hitta smartare och hållbarare energilösningar att växa. Det har bara accelererat sedan dess. Jag har samma mål som lantbrukare alltid har haft. Att lämna över en bättre gård till nästa generation. Men definitionen av bättre kommer att ändras. Att öka produktionen är snart inget självändamål tror jag. Om produktionen går ner för att verksamheten blir mer hållbara på lång sikt är det bättre menar jag.Utan växthuseffekt skulle jorden vara obeboelig för människan och de flesta levande varelser. Men den kan också göra stora områden av planeten omöjlig att leva på för oss. När glaciärerna smälter kommer stora arealer att hamna under vatten.Samtidigt kommer temperaturen att stiga över det hanterliga för både oss och de växter och djur vi lever av och med. Ekosystemen kommer att skakas om. Skördarna kommer att minska. Många arter kommer att försvinna.&nbsp;Att som lantbrukare tycka att stordrift inte är eftersträvansvärt och att energipriserna i princip är för låga tillhör inte det vanliga.– Jag vet. Det är störst traktor som gäller. Att vara klar först med vårbruket eller vallskörden är att vara bäst. Men ingen funderar på om det kanske inte är bättre om det tar en dag eller två extra om man använder lite mindre maskiner som tar mindre bränsle.Vad säger dina kollegor?– Visst har jag fått mina gliringar av de som sitter fast i ett konservativt tänkande om hur man ska vara när man är lantbrukare.

Håkan Carlborg pratar i telefon ute på kornas bete.

large_1656755620658.jpeg

medium_1656755620658.jpeg

small_1656755620658.jpeg

thumbnail_1656755620658.jpeg

1656755620658.jpeg

Håkan Carlborg väljer i regel att inte gå i svaromål med dessa:– Det går inte att föra en vettig diskussion, jag får bara konstiga svar. Jag tror att de tycker det är jättejobbigt när jag ifrågasätter deras arbetsmetoder. De vill bara fortsätta att köra på som vanligt.Men motståndet mot honom och hans filosofi är inte kompakt i bondeleden:– Det finns flera i trakten som har tagit kontakt och varit intresserade av att höra mer.– &nbsp;Sedan tycker jag om att få mothugg. Någon som petar på en öm punkt som jag kan gå och fundera över.Håkan Carlborgs åsikter är inte heller huggna i sten:– För 15 år sedan var jag en stark anhängare av biogas och trodde verkligen det var framtiden. Men vi måste få bort kolet ur kretsloppet, oavsett om det är fossilt eller inte. Så nu är jag inne på vätgas.Hur tror du jordbruket ser ut om tio år?–&nbsp;Det finns nog två scenarier. Om vi börjar med det positiva har förhoppningsvis börjat odla mer proteingrödor för mänsklig konsumtion. Vi klarar oss inte utan djur men de ska inte födas upp på det vi kan äta. Det finns uträkningar som säger att vi i framtiden måste försörja fem personer per hektar. Då är det ohållbart att enkelmagade djur får för stor del av det vi kan konsumera. Vi har nog förhoppningsvis också fått ett mindre energikrävande jordbruk då.Det mer negativa då? Hur ser det ut då?–&nbsp;Då har vi fortsatt som vi gör nu. Både inom jordbruket och samhället i stort. Och hur det ser ut då vill jag helst inte tänka på.Håkan Carlborg är långt ifrån ensam om att oroa sig över vad som händer om ingenting händer med våra utsläpp. När den senaste IPCC-rapporten publicerades var FN:s högsta chef, António Guterres, mycket orolig. Han konstaterade att för att klara klimatmålen måste de globala utsläppen ner med 45 procent till 2030 och klimatneutralitet uppnås 2050. Något som vi är långt ifrån att klara utifrån de mål som är uppsatta av världens länder, enligt FN-chefen:– Enligt nuvarande åtaganden kommer de globala utsläppen att öka med nästan 14 procent under det innevarande decenniet. Det innebär en katastrof. Det kommer att förstöra alla möjligheter att hålla 1,5-gradersmålet vid liv, sade han då.&nbsp;

<h3>Miljöinvesteringar</h3>Solceller: 360 000 kronor, efter stöd på 36 procent.Flispanna inklusive värmesystem: 600 000 kronor.Gårdsbil: 90 000 kronor.Privat bil: 350 000 kronor.Fyrhjuling (begagnad): 100 000 kronor.Eldriven hjullastare (beställd): Beräknas kosta cirka 1,2 miljoner kronor.

<h3>Maskinpark</h3>Eldrivna fordon och maskinerRenault Kangoo Z.E 22 kWh 2014BMW i3 BEV 30 kWh 2017Polaris Ranger EV 2011Gräsklippare EGo Z6Motorsåg Husqvarna 540 iXP&nbsp;Röjsåg Husqvarna 535iRXRöjstångsåg Husqvarna 536 LiPXInplastare Kverneland 7558 2002, stationär med elmotorBeställt: Volvo L25 ElectricMotordrivna fordon, som körs på HVO sedan 2015:Fendt 413 2007Fendt 312 2008Volvo L25 2006John Deere 3050 1989Massey Ferguson 23 14 fot 1996Bruunett 678 1988Hanix H75B 2004Övriga maskiner:Press JD 960 2014Frontsträngläggare Repossi FP7500 Big 2020Rundbalskärra Bala RV10 1999Slåttermaskin Kverneland 5095 M 2017Kverneland ES 80 4 skär 1999Vibergs Bastant 7,2 m dubbla plankor 1992Väderstad CKD 15 pinnar, vingskärDoublet-Rekord 12m ogräsharv 1995Samson 1009MT 1999Betesputs Strom Mulcher 6000

Håkan Carlborg har en del åsikter som sticker ut. Som att energin är för billig i dag. Att hans gård är lite för stor. Och att det är bråttom att få fart på förändringsarbetet.–&nbsp;Det som bromsar mig är inte vilja och idéer. Det är tid och pengar.

Energin är för billig, gården för stor och omställningen går för långsamt

Lantbrukaren med tankar han vill ska ge eko

Företagande

Energin är för billig, gården för stor och omställningen går för långsamt – Håkan Carlborg vågar gå mot strömmen.