Martin Gustafsson

Cecilia Rooth är ett välkänt namn i ekskogskretsar. Varje höst kommer studenter från Linnéuniversitetet till Flakulla skogsgård i östra Blekinge för att lära sig mer om ekskogsskötsel av Cecilia Rooth, som håller kurser och leder exkursioner med fokus på ek.&nbsp;–&nbsp;Ek har alltid varit det värdefullaste trädslaget i det svenska skogsbruket, ända sedan det byggdes krigsfartyg på Gustav Vasas tid. Det är det nu också, om det är sköts rätt och stamkvistas, säger hon.&nbsp;

article_1670853221655.jpeg

large_1670853221655.jpeg

medium_1670853221655.jpeg

1670853221655.jpeg

KÄRLEKEN TILL EKEN har Cecilia Rooth i blodet efter sin far, Erik Ståål. Det är hans tankar kring ekskogsskötsel som hon och maken Rolf Rooth nu förvaltar.&nbsp;Att berätta om deras arbete är lika mycket en berättelse om hur Erik Ståål gick sin egen väg i tider då det bara existerade två trädslag för den svenska skogsindustrin – gran och tall.&nbsp;– Jag har varit med på skogsdagar och exkursioner där min far flera gånger blev hånad; ”vad är det du håller på med Erik, satsa på lövskogsskötsel och ekskogsskötsel, det ger ju inga resultat, det är bara att lägga ner”, så kunde det låta, säger Cecilia Rooth.&nbsp;

<h3>Flakulla Skogsgård</h3>Belägen i östra Blekinge i närheten av Fågelmara. Drivs av Cecilia Rooth med familj.&nbsp;Ekskogsskötseln är central i skogsbruket, men på fastigheten finns också mer renodlade produktionsbestånd av gran, bok och förädlad björk.&nbsp;Förutom kurser och exkursioner kring ekskogsskötsel håller Cecilia Rooth också utbildningar för motorsågskörkort och röjsågskörkort. Hon är också ordförande i Grenverket, en förening för skogsintresserade kvinnor i Blekinge med cirka 130 medlemmar som startades 1991. Hon är även engagerad i föreningen Ekfrämjandet, som arbetar för att främja svensk lövskog i stort.&nbsp;

Erik Ståål, född 1921, jobbade på Södra som skogsinspektor och på Skogsstyrelsen, som då gick under namnet Skogsvårdsstyrelsen. Tankarna kring ekskötsel hämtade han delvis från sina kontakter med det danska godset Bregentved, några mil söder om Köpenhamn, känt för sin ekskogsskötsel. Han förstod också att förutsättningarna för att satsa på kvalitetsvirke av ek just i Blekinge var perfekta. Dels hade de blekingska ekarna rätt genetik, rakstammiga med fina grenvinklar, och dels innebar den starka växtkraften att det mesta av föryngringen skötte sig självt.&nbsp;– De danska jägmästarna som hälsade på oss från Bregentved var lite avundsjuka; ”här kommer ju allting och ni får ju upp både ek och andra lövträd gratis”, säger Cecilia Rooth.&nbsp;När Erik Ståål övertog Flakulla på 1950-talet var fastigheten belagd med avverkningsförbud efter att den tidigare ägaren i princip avverkat allt som gick att avverkas.&nbsp;– Virkesförrådet var bara på 60 kubikmeter per hektar när min far köpte det. Men nu har vi skapat vackra och produktiva bestånd här och jag tror att vi har tredubblat virkesförrådet sedan dess, säger Cecilia Rooth.&nbsp;

IDAG BESTÅR FASTIGHETEN av cirka 25 procent löv- och ekblandskog. Här finns också renodlade bestånd av gran, bok, tall, lärk och förädlad björk. Men det är ingen tvekan om att det är de&nbsp; 2 000 huvudstammarna av ek som är centrum i skogsbruket.Grunderna i Erik Stååls ekskogsskötsel handlar om att ta hand om den självföryngring som kommer. Ekarna som väljs ut som huvudstammar prioriteras sedan genom röjning och gallring samtidigt som de också klykklipps och stamkvistas. Målet är att på 100 till 120 år få fram en kvistfri stam på åtta meter med en brösthöjdsdiameter på 80 centimeter för att maximera avkastningen.&nbsp;

Cecilia Rooth förklarar att det handlar om att skapa balans mellan rot, krona och stam, det vill säga varken ta i för mycket eller för lite vid röjning och gallring.– Som med all lövskog handlar det om fingertoppskänsla och man måste veta vad man sysslar med för att få fram fina träd, säger hon.&nbsp;För att lyckas gäller det att huvudstammarna sköts kontinuerligt annars tappar eken snabbt i tillväxt.

–&nbsp;När en ek står trångt och har det jobbigt sackar den efter väldigt mycket. Och när man sen gör en åtgärd kan det ta jättelång tid innan den får fart igen, säger hon.Vart femte till åttonde år gallras ekbestånden på fastigheten med hjälp av en egen gallringsskördare kombinerat med manuell huggning samt utkörning med egen skotare.&nbsp;– Då hugger vi fram ekarna och gynnar samtidigt andra träd också. Men vi hugger hårt runt ekarna och har därmed bra ekonomi i våra gallringar, säger hon.&nbsp;NÅGOT SOM DÄREMOT måste göras varje år är stamkvistning och att ta bort de skott som ekarna skjuter. Cecilia Rooth skiljer på två typer av skott, hungervattskott och vattskott.&nbsp;–&nbsp;När ekarna står för trångt dör grenarna i kronan och då skjuter eken hungervattskott för att skapa en ny krona längre ner. Sedan finns också de vanliga vattskotten som beror på att de ljushuggits för hårt, säger hon.&nbsp;Varje ek skjuter olika mängd skott.&nbsp;–&nbsp;Man kommer aldrig riktigt ifrån att kvista de här vattskotten. Vissa individer skjuter väldigt mycket vattskott och en del skjuter ingenting. Det är troligtvis genetiskt, säger hon.&nbsp;

<h3>Eken</h3>I Sverige finns två sorters ek naturligt, skogsek och bergek där skogseken är den vanligaste. Skogseken har färre bladflikar, tre till sex par, till skillnad från bergeken som är mer småflikig med fem till nio bladpar. Skogsekens knoppar är också mer rundade samtidigt som ekollonen ser ut att sitta på en stjälk medan bergekens ollon sitter ihop i en klase.&nbsp;Det finns också en del planterad rödek i Sverige. Den känns igen på sina spetsiga bladflikar samtidigt som bladen skiftar till mörkt röd på hösten.&nbsp;Ek används främst till golv, möbler, båtar, staketstolpar och snickeridetaljer. Den rötbeständiga kärnveden gör att ek passar väldigt bra i våta och fuktiga miljöer.&nbsp;Källa: Skogskunskap och träcentrum

VI LÄMNAR GÅRDENS äldsta byggnad renoverad med virke från egen skog, givetvis med inlagt ekgolv, för att ta en titt på fastighetens ekbestånd. Lagotton Dixie hoppar in i bilen och Cecilia Rooth tar också med mätklaven, ett viktigt instrument när det kommer till att sköta ekskog. Ända sedan 1952 mäts nämligen en del av huvudstammarna en gång per år.–&nbsp;De flesta växer mellan 2 och 9 millimeter i diameter. De bästa förra året växte 12 millimeter, det är helt fantastiskt, säger hon.&nbsp;

Att omloppstiden för en rätt skött ek ligger runt 120 år både avskräcker och imponerar. Allt beroende på vilka de egna preferenserna är.&nbsp;– Skogsägare här i södra Sverige kan ju tycka att 120 år, det är jättelånga omloppstider, men sen kommer norrlänningarna ner och säger; ”120 år, vi får ju inte ens fram granskog på 120 år och tallskogen har ännu längre omloppstid.” Så för dem är det inga problem, det är vi här nere som är vana att få fram granskog på 60-70 år som kan tycka att 120 år är lång tid, säger hon.&nbsp;

PRISERNA PÅ EK har ökat under de senaste åren. Golvtillverkaren Kährs, vars största fabrik ligger i småländska Nybro, höjde inför säsongen sina inköpspriser på ek med 30 till 35 procent beroende på klassning. Det finaste sortimentet i prislistan, en diamantstock som håller 80 centimeter i topp, ger till exempel 9100 kronor per kubikmeter toppmätt under bark, vilket omräknat till den vanligare måttenhet fastkubikmeter under bark blir 11 375 kronor.Företagets råvarubehov av ek har legat relativt konstant på cirka 75 000 skogskubikmeter under de senaste åren. Målet är att hämta minst 50 000 kubik inom Sverige, resterande del importeras främst från Tyskland, Frankrike, Danmark och Polen.&nbsp;–&nbsp;Vi har legat väldigt stabilt och vi ligger på en hög utnyttjandegrad på våra sågverk. Vi har hittat en bra takt, säger John Ahlgren, timmerinköpare på Kährs.&nbsp;

Kährs huvudkontor i Nybro. Företaget grundades 1857 och är känt för produktionen av ekgolv.   

article_1670853341941.jpeg

large_1670853341941.jpeg

medium_1670853341941.jpeg

1670853341941.jpeg

SÅGVERKET I NYBRO klarar timmerdimensioner på upp till 55 centimeter. Grövre ek skickas till företagets sågverk i närliggande Blomstermåla som kan ta timmer upp till 95 centimeter.&nbsp;– Det är extremt få stockar som är grövre än så, säger John Ahlgren.&nbsp;Därefter träder nämligen reglerna om särskilt skyddsvärda träd in. Att hugga ek som är grövre än en meter på det smalaste stället under brösthöjd kräver samråd med länsstyrelsen. Samma sak gäller vid huggning av ek äldre än 200 år. För att säkerställa att det följs kräver Kährs ett uppvisat samrådsintyg för att hantera stockar över 90 centimeter.&nbsp;–&nbsp;Det är superviktigt. Det är ett lagbrott att hugga ner ett sånt träd och då kan vi ju inte köpa den, säger John Ahlgren och fortsätter:&nbsp;–&nbsp;Har skogsägaren ett papper på det prisräknas den som vanligt, har de det inte så ger vi ingenting för den och den läggs undan i en hög som går till Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen som kan använda den till faunadepåer.&nbsp;

John Ahlgren, timmerinköpare på Kährs.

article_1670853331609.jpeg

large_1670853331609.jpeg

medium_1670853331609.jpeg

1670853331609.jpeg

I KALMAR LÄN finns cirka 18 procent av Sveriges alla ekar, vilket är mest bland alla län. Förutom Kalmar län återfinns den mesta eken i nordöstra Skåne, västra Blekinge och södra Kronoberg.Ekens nordliga gräns är i höjd med Dalälven. Men att satsa på ek fungerar inte överallt inom ekens&nbsp; spridningsområde. John Ahlgren menar att det främst är skogsägare som bor i trakterna där det redan idag finns gott om ek som bör satsa på trädslaget.–&nbsp;Men det kan funka utmärkt upp till Mälaren egentligen, det är höjden över havet man får vara försiktigt med så att det inte blir för kallt. Desto längre norrut du kommer desto viktigare är det att man befinner sig nära de större sjöarna där lokalklimatet är bättre, säger han.&nbsp;

John Ahlgren upplever att intresset för ek har ökat kraftigt under de senaste åren. På skogsträffar med fokus på ek där det tidigare kom ett 10-tal kan det idag istället komma&nbsp; uppemot 100. Det kopplar han till de senaste årens problem med granbarkborrar och att allt fler skogsägare vill diversifiera sin skog för att stå bättre rustad mot klimatförändringarna.&nbsp;– Ekskogen är robustare än granskogen. Lövträd generellt blåser ju ner mer sällan och eken har sitt jättestora rotsystem som både håller den fast och som gör att den hittar vatten när det är torka, säger han.&nbsp;Risken att en ek drabbas av insektsangrepp är också betydligt mindre jämfört med barrträd.&nbsp;–&nbsp;Det finns extremt få insekter som ger sig på ek, och de som finns sänker bara produktionen utan att döda dem, säger han.&nbsp;

1676036007970.jpeg

ATT SOM SKOGSÄGARE plantera ek innebär att det aktuella beståndet framöver kommer att klassas som ädellövskog, det får också till följd att marken även efter avverkning ska bestå av ädellöv. John Ahlgren tror att just klassningen som ädellöv skrämmer en del del skogsägare som ser en risk att deras ekskog kan komma att undantas i framtiden på grund av höga naturvärden.&nbsp;–&nbsp;Det tycker jag är helt i onödan. Så länge det inte finns höga naturvärden så finns det inget formellt skydd för ädellövskog mer än att den ska fortsatta vara ädellövskog. Det är inget olagligt att producera bra produktionsbestånd av ek eller bok, säger han.&nbsp;En ek har helt enkelt inte höga naturvärden bara för att det är en ek.&nbsp;– De ekar som är skyddsvärda är de här sparbanksekarna som är jättegamla och grova. En ek mitt i ett granbestånd med en diameter på 30 centimeter är inte ett dugg skyddsvärd. Skogsbruket har själva genom åren hjälpt till att förstärka den här mynten genom att lämna mycket ek som evighetsträd, säger han och fortsätter:&nbsp;– Lämnar man en ek på ett hygge så skjuter den en väldig massa vattskott och år tre har den torkat och dött. Det har man sett väldigt många gånger.&nbsp;

OMRÅDEN DÄR EKAR lämnas utan skötsel övertas med tiden av gran eller bok. Att få upp skötselnivån av ek överlag är därför en viktig fråga, både i syfte att öka produktionsvärdet och att få fram höga naturvärden.&nbsp;– Idag finns det extremt mycket ekskog som inte sköts. Även om du ska ha ett bestånd med höga naturvärden med ek så måste det skötas tills de blir stora sparbanksträd, säger han.&nbsp;Lika viktigt som att ekarna sköts är återväxten, något som lätt glöms bort när omloppstiderna sträcker sig över 100 år. Högt vilttryck innebär att det ofta är svårt för naturligt föryngrad ek att komma upp.&nbsp;–&nbsp;Även i rena nyckelbiotoper behöver eken hjälp med föryngring, säger John Ahlgren.&nbsp;Eken trivs på höga ståndortsindex, åtminstone G28 och bättre, gärna brunjordar med rörligt markvatten. Samtidigt klarar de även mindre optimala förhållanden.&nbsp;–&nbsp;Det är ju ett pansarträd initialt. Podsoler gillar de inte riktigt men å andra sidan så förvandlar de ju den till något annat efter ett tag, säger John Ahlgren.&nbsp;

Det viktigaste för den som vill satsa på ek är att förstå att det inte är som att plantera gran, tall eller den mer skötselintensiva björken. Ek placerar sig i en egen division.&nbsp;– Det är mer parkskötsel än skogsskötsel, när plantorna är små måste du till exempel gå och klippa gräset. Jag har sett folk som bokstavligt talat kör in gräsklipparen i sina hägn. Men det kanske är att överdriva en smula, säger John Ahlgren.&nbsp;MEN HUR LÖNSAMT är då ekskog? John Ahlgren tycker det är en svår fråga att besvara, mycket beroende på allt det jobb som krävs av minst två till tre generationer av skogsägare.&nbsp;–&nbsp;Jag har hört om hektarnetton på 700 000 kronor. Men då har det varit väldigt fint skött ekskog så det finns en enorm potential om det sköts från dag ett, säger han.&nbsp;Med alla de stöd som går att få genom Skogsstyrelsen för ädellövskogsbruk beskriver han nuvärdeskalkylen som godkänd. Större potential ekonomiskt har den metod som Cecilia Rooth och hennes familj främst använder sig av.&nbsp;–&nbsp;Kan du ta tillvara på den självföryngrad ek som finns så ger det väldigt bra ränta, säger John Ahlgren. &nbsp;

article_1670853286758.jpeg

large_1670853286758.jpeg

medium_1670853286758.jpeg

1670853286758.jpeg

CECILIA ROOTH STANNAR bilen utanför Flakulla gamla skola. För cirka 30 år sedan stod granskogen tät här. Nu växer en nygallrad blandlövskog fram. Efter slutavverkningen planterade hon ekplantor framtagna från gårdens ekollon.&nbsp;–&nbsp;Jag hade en flåhacka och stålborr till hjälp. Vi planterade allt i grönriset. Med den vegetationen som vi har här gäller det att plantera så fort som möjligt, säger hon.&nbsp;Tre ekar sattes i varje grupp med noggrant uppmätta avstånd.&nbsp;–&nbsp;Det är åtta meter mellan grupperna, slutmålet är att en stor ek ska stå på 16-meters förband, säger hon och fortsätter:&nbsp;–&nbsp;Vi röjde här ganska tidigt för björk, avenbok, bok, lind och hassel vill gärna ta över. Och sen satte vi på stålburen över plantorna så fort vi kunde.Stålburen, eller rättare sagt Ståålburen, är uppkallad efter hennes far men konstruktionen, där ekplantorna med hjälp av stålnät skyddas från vilt, är gjord av maken Rolf Rooth. Burarna kan sedan enkelt flyttas upp i takt med att plantorna växer och tills de når älgsäker höjd.&nbsp;

JUST ATT PLANTERA flera ekar i grupper är viktigt för att få ett urval att kunna välja den framtida huvudstammen från.&nbsp;– Sätter du bara en ek kan det bli en skräpek och då har du förlorat mycket tid. Så man måste ha ett urval på minst tre om man har en bra proveniens. Har du inte det måste du plantera många fler, gärna mellan fem och åtta stycken, säger hon.Cecilia Rooth låter också underväxten göra en del av skötseljobbet för att minska mängden vattskott så länge den inte konkurrera med kronan.&nbsp;–&nbsp;Vi är väldigt noga med att spara underväxten, ibland har man varit och tittat på ekgallringar där man har börjat med att röja ner allting. Då blir det mycket vattskott, säger hon.&nbsp;– De här fyra ekarna är perfekt skötta sedan de var 5-6-år, säger hon och tar fram stora diagram över höjd- och diameterutveckling.I diagrammen syns tydligt hur varje åtgärd har gett effekt.&nbsp;–&nbsp;Här ser man vilken stor skillnad det blir beroende på hur man sköter ekarna. Ek nummer ett växer allra bäst. Vi hade två lindar som stod här tidigare och skuggade men de har vi huggit bort, säger hon samtidig som hon pekar mot en ek som står en bit bort:&nbsp;–&nbsp;Den där nere är lite svagare än de andra. Det var ett toppskott som dog på den, så den har minskat både i höjd och diameter.&nbsp;

article_1670853294401.jpeg

large_1670853294401.jpeg

medium_1670853294401.jpeg

1670853294401.jpeg

ÄVEN OM DET finns en mängd ekar på fastigheten har det inte huggits så många än. Anledningen är dels den tidigare ägarens ivriga huggande på fastigheten och dels närheten till Karlskrona som länge hade ett av landets viktigaste skeppsvarv och där behovet av ekvirke var stort. Att eken från 1400-talet och långt in på 1800-talet tillhörde kronan innebar också att bönderna inte ville ha den på sin mark.&nbsp;–&nbsp;De riktigt gamla och grova ekarna finns inte här, och så är det nästan i hela Blekinge. Det fanns ju ett oerhört hat mot ekar på den tiden och många ekar som kom upp skars ju ned eftersom markägarna inte fick äga ekarna, säger Cecilia Rooth.&nbsp;Men i framtiden kommer det finnas gamla och grova ekar på fastigheten. Flera ekar är utsedda som evighetsträd, till exempel de som fått namn efter familjens alla medlemmar.&nbsp;

sdlwU1APjw4hlQ-nh.jpg

DESSUTOM FÖRSÖKER MAN skapa höga naturvärden för att gynna den biologiska mångfalden, ett tecken på att man har lyckats är mängden ekoxar som har ökat.&nbsp;–&nbsp;Vi har grävt ner ekstockar och fått fram mycket mer ekoxar än vad vi någonsin har haft här tidigare. De vill ju ha solbelysta ekstammar och savande lövträd, så jag är också ute och kvistar lite för att få fram sav och för att skapa värdefulla miljöer för ekoxarna, säger Cecilia Rooth.&nbsp;Ekskötseln på fastigheten bedrivs som ett kontinuitetsskogsbruk.&nbsp;–&nbsp;Vi plockhugger en och annan ek men vi har ju ett underbestånd med lövskog hela tiden. Det blir aldrig några slutavverkningar på de här bestånden. Det blir en mycket trevlig och vacker skog, säger hon.&nbsp;Just kontinuitetsskogsbruk menar hon kan fungera bra i lövskog, men är svårare att bedriva i barrskogen.&nbsp;–&nbsp;Där är det oerhört svårt. Så fort man skapar en lucka där så blåser det ju ner och blir en större lucka. Det är väldig svårt att få upp en ny generation för vi har så mycket gräsväxt, hallonris och slån här, säger Cecilia Rooth.&nbsp;

article_1670853257566.jpeg

large_1670853257566.jpeg

medium_1670853257566.jpeg

1670853257566.jpeg

VI ÅKER VIDARE till en annan del av fastigheten. Inne i den ljusa bokskogen finns rester från ett gammalt båtmanstorp och muren till en linbasta, där linet torkades, och lite längre bort tornar den upp sig, eken som kommer fällas om några år. Bredvid är ny ekplanta på väg upp som skyddas av en ståålbur.&nbsp;

–&nbsp;På den här ytan kommer inte så mycket ek utan mest bok. För att få fram en ny generation kan man plantera en ek cirka tio år innan den stora ska fällas, då har den några års försprång, säger hon.&nbsp;Hon tar fram klaven för att mäta.&nbsp;–&nbsp;Hur grov är den? Den växer fyra millimeter per år, säger hon och fortsätter:&nbsp;–&nbsp;77,3 centimeter.&nbsp;

Även om det dröjer ett par år till innan den når 80 centimeter är det redan bestämt i vilken riktning den ska fällas.&nbsp;–&nbsp;Där är ek och där är ekar som inte får skadas så den ska fällas hitåt. Den tar ju en väldig plats när den ramlar så man får nog ta ner någon bok här också, säger hon och pekar.&nbsp;FÄLLNINGEN SKÖTER DE själva. Som för alla värdefulla lövträd är det motorsåg som gäller.–&nbsp;Man måste vara oerhört försiktig så att man inte får sprickor i det här värdefulla virket. Är det grova träd gäller det att ha ett tillräckligt långt svärd så man inte får något kvar i mitten, säger hon.&nbsp;Fälltekniken för ek skiljer sig också mot fällning av gran och tall.&nbsp;– Brytmånen ska vara max tre centimeter och fällskäret ska ligga en bit över riktskäret, säger hon.&nbsp;Blir brytmånen för bred finns risk för sprickor och urdrag.&nbsp;– Då fördärvar man kanske 20-30 centimeter av det värdefulla virket i botten. Ek är för dyrbart virke för att lumpa, säger hon.&nbsp;JOHN AHLGREN PÅ KÄHRS uppmanar den som inte är lika säker på att hugga ek som Cecilia Rooth att anlita hjälp. Hundralapparna försvinner snabbt om längderna vid aptering blir fel.&nbsp;–&nbsp;Är man det minsta osäker finns det proffs som inte gör något annat och det kan vara väldigt värt det. Ofta kan man också ta ut mer än vad man tror, säger han.&nbsp;Det gäller också ha koll på hur eken ser ut i toppen och åt vilket håll den lutar. Att försöka tvinga över en ek med hjälp av kilar är ett omöjligt uppdrag.&nbsp;– Det är ett klassisk nybörjarmisstag att tro att du kan tvinga ekar åt ett annat håll än vad de lutar. Det är cirka 40 ton det handlar om, det går inte, säger han.&nbsp;Har eken en kraftig så kallad y-topp gäller det att grenarna slår i backen parallellt.&nbsp;–&nbsp;Skulle y:et i stället stängas så är det jättelätt att virket spricker, säger han.&nbsp;

PÅ FLAKULLA SKOGSGÅRD kommer det odlas ek även under kommande generation. Successionen är säkrad.–&nbsp;Den nya generationen heter Harald och han är också intresserad av lövskogsskötsel, säger Cecilia Rooth.&nbsp;Harald Rooth jobbar idag som skogsbruksplanläggare där hans kunskaper kring ekskötsel och lövskogsskötsel skapar extra värden för skogsägarna.&nbsp;–&nbsp;När han kommer till områden där eken och lövskogen behöver skötas skriver han det som produktionsskog och inte naturvård, till skillnad mot väldigt många andra planläggare som skriver naturvård så fort det är lövskog, säger hon.&nbsp;HUR GICK DET då för Erik Ståål som gick bort 2007? Fick han den upprättelse från svenskt skogsbruk som han förtjänade?–Ja, från att våra ekblandskogar klassades som 5:3 bestånd på 1980-talet kommer många privata skogsägare och tjänstemän hit för att lära sig om vårt sätt att skapa värdefulla kontinuitetsbestånd&nbsp; med fokus på både ekonomi, skötsel och naturvård.– Erik fick uppleva det. Och han visste att han haft rätt hela tiden, säger hon.&nbsp;

article_1670853241551.jpeg

large_1670853241551.jpeg

medium_1670853241551.jpeg

1670853241551.jpeg

article_1670853248809.jpeg

large_1670853248809.jpeg

medium_1670853248809.jpeg

1670853248809.jpeg

<h3>Eksågverk i Sverige</h3>Kährs, Nybro, Småland, gör golv av ek och ask. Sågverk i Nybro och Blomstermåla. Har ett behov av runt 75 000 skogskubikmeter ek per år, cirka 50 000 kubik hämtas på hemmaplan och resterande del importeras. Total 1 500 anställda globalt varav runt 650 arbetar i Nybro.&nbsp; I mitten på januari meddelade Kährs ledning att man varslar cirka 175 medarbetare om uppsägning där 100 tjänster berör Nybro.&nbsp;Österbymo Hardwood, Österbymo i Östergötland, sågverk med nio anställda. Sågar ungefär&nbsp; 13 000 skogskubikmeter ek per år. Omsatte cirka 40 miljoner 2021. Ägs av Kg List.&nbsp;Berg &amp; Berg, golvfabrik i Kallinge, Blekinge. Sågverk i Eringsboda och man använder sig dessutom av ett legosågverk i Rävemåla. Har ett årsbehov av cirka 10 000 till 12 000 skogskubikmeter ek under bark, m3fub.&nbsp;Utöver det så finns många andra aktörer och inköpare i behov av ek, bland annat Bjernareds såg, Halland, Ekoträ AB i Lammhult och BB Forest, Skåne.&nbsp;På Skogsportalen.se finns flera företag samlade som ägnar sig åt att vidareförädla ek. Sajten, där företagare inom skog och trä kan registrera sig, är under uppbyggnad&nbsp;

1670853371959.jpeg

1670853357608.jpeg

Mer lövskog är ofta svaret på hur skogsbruket ska tackla effekterna av klimatomställningarna.Inget annat lövträd kan ha samma potential för skogsägaren som eken – ATL har gjort en djupdykning i hur trädens konung ska skötas.&nbsp;

Inget annat lövträd kan ha samma potential för skogsägaren som eken – ATL har gjort en djupdykning i hur trädens konung ska skötas. 