Carl Johan Moberg: Hatten av för EU som säger att biobränsle är hållbart
Efterfrågan på biobränsle kommer fortsätta vara hög men se till att konkurrensutsätta när affärer ska göras. Det rådet ger ATL:s skogsexpert på en läsarfråga.

Vintern är äntligen över och har då även intresset för biobränsle försvunnit? Är det så att vi markägare återigen inte ska få betalt för den energi vi kan ta fram? Håkan i Tibro
Hej Håkan,
Behovet av energi kan vi alla vittna om att det varit enormt under året. Stora som små värmeverk har nästan varit omättliga. Även vi vanliga vedeldare har sett att priset på veden har ökat rejält. Och vi vet att frågan om biobränsle har varit högt upp på agendan i Bryssel.
Du funderar om haussen nu var över för bränslesortimenten från skogen, men från min horisont är den verkligen inte det. Här kommer några anledningar:
Det är inte bara svenska värmeverk som behöver råvara till sina anläggningar. Flera utländska aktörer gör goda affärer i Sverige, där de jämfört med hemmamarknaden både har ett bra utbud och andra prisnivåer. Man ser också att lagernivåerna är låga hos många inhemska aktörer. Många anläggningar har inte ens möjlighet att lagerhålla, utan har byggt sin verksamhet på leveranser just-in-time. Vilket i år har blivit dyra affärer.
Tidigare har det varit vanligt att man skrev ettårskontrakt med leverantörer med ett pris på ett år, men flera aktörer som säljer biobränsle skriver idag på kortare perioder.
När exporten av biobränsle ökar, har massaveden på sina håll blivit ett sortiment som fått ersätta det lokalt där transportavstånden varit rätt. Detta har drivit på efterfrågan på massaved. Så detta tillsammans med den goda efterfrågan på pappersmassa har fått upp priserna även på andra sortiment.
Vi ser också att betalningsförmågan hos aktörer som använder stamved till exempelvis spånskivor kan betala mycket bra för sortiment som även skulle kunna bli biobränsle. Så ännu en gång visar det sig att konkurrens och en fri marknad är bra.
Som markägare tycker jag att man alltid ska försöka ta fram grot från avverkningarna. Något som man ska ha med i planeringen redan vid avverkningsanmälan. För grot som inte skotas ihop rätt, eller lagras rätt, kan lätt bli en förlustaffär både för skogsägaren och köparen. Var tydlig i dina beställningar till de som ska utföra uppdraget. Tänk också på att allt ris inte kan tas ut, utan lite behövs alltid att köra på för att inte skada marken, samt som biologiska deponier för småkryp och fåglar.
Så med detta tror jag att efterfrågan på biobränsle kommer fortsätta vara hög, se till att konkurrensutsätta när du ska göra affär och hatten av för EU som sagt att biobränsle är hållbart.
Carl Johan Moberg
Marknadschef Virkesbörsen
Ställ din fråga till våra experter!
ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!
Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu
Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu
Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu
Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu
Lovisa Nellevad, jurist med inriktning på arbetsrätt på Gröna arbetsgivare, svarar på frågor om kollektivavtal, anställningskontrakt och andra arbetsrättsliga frågor. Mejla till: arbetsratt@atl.nu