Hans Dahlgren

– Den största vinsten är att vi faktiskt ökar produktionen. Vi ökar volymtillväxt och kan hugga mera genom att vi kan hitta ytor som behöver hjälpplantering, röjning eller att vi inte glömmer virke i skogen, säger Anton Holmström på Skogsstyrelsen.

Han jobbar i två projekt för att öka drönaranvändningen både inom myndigheten och i skogsbruket i stort. Investeringen är i dag inte speciellt stor och verktyget kan spara mycket fotarbete både för kontrollerande myndighet, skogsägare och entreprenörer.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/teknik/ny-teknik-sparar-vilt/">Nu ska drönare jaga älg</a>

– Är vi ute i fält vill vi lägga vår tid på det som gör nytta. Och om man planerar avverkningar, åtgärder eller ska lämna ett anbud eller traktdirektiv, så får man mycket bättre överblick från luften än från marken.

Inom lantbruksforskningen har drönarna också gett nya möjligheter. Det går att rationalisera och snabbt göra punktinsatser för att få bättre överblick. SLU:s forskare har använt drönare med olika sensorer en tid i sin forskning, och hela tiden kommer nya idéer om hur de kan användas.

– Med den lägre kostnaden för enkla drönare så finns det andra möjligheter att börja pröva och det i sin tur kommer att generera fler idéer på hur man kan använda den. Jag är till exempel sugen nu på att se om vi kan använda den till att titta på uppkomst och planträkning, säger Örjan Berglund, forskare på SLU.

Teknikutvecklingen har gått oerhört snabbt och delar av den lagstiftning som styr användningen är under översyn.

– Det var inget större fel på den gamla lagstiftningen, men vissa har blivit ängsliga för hur drönarna ska användas, säger Knut Johansen på Scientific Engineering QED.

I augusti kom en lagändring som gjorde det fritt fram att flyga för företag och privatpersoner, så för dem som vill hålla koll på sitt lantbruk eller sin skog är det grönt ljus.

– Just nu är det inga problem överhuvudtaget, om man inte är en myndighet. Det är bara att köra på.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lat-dronaren-spruta-odlingen/">Luta dig tillbaka och låt drönaren spruta</a>

Det finns dock regler att förhålla sig till, särskilt om bilderna ska visas offentligt.

I maj nästa år ska en ny kamerabevakningslag träda i kraft, där lagstiftningen anpassats till EU:s direktiv. En utredning har gjorts och regeringens arbete med en proposition pågår just nu. Det är inte helt klart hur den färdiga lagen kommer att påverka jord- och skogsbruket.

– Efter den nya utredningen är det fortfarande otydligt, och det är inte bra. Men jag har svårt att se att regering och riksdag skulle göra kaos inom skogsnäringen och jordbruket.

Lagar och föreskrifter är just nu under översyn och förändring. Det är därför klokt att själv kolla upp exakt vad som gäller för just din verksamhet på den plats du ska flyga genom att kontakta de berörda myndigheterna: Transportstyrelsen (regler för flygfarkoster), Lantmäteriet (regler för publicering), Luftfartsverket (var man inte får flyga) och Datainspektionen (frågor om personlig integritet). De har också mycket information på sina webbplatser.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/akermark-ska-kameraovervakas-fran-ovan/">Drönare ska upptäcka fusk inom lantbruket</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/cyberoga-vakar-over-skadeinsekter/">Digital spaning efter barkborrar</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/entreprenad/jattarna-varvar-upp-utvecklingen-av-ellastbilen/">Full gas mot rena lastbilar</a>

Surret från drönare lär vara något som vi får vänja oss vid. Redan i dag är drönaren ett arbetsredskap som går att använda till mycket, ändå är det bara ett smakprov på vad som komma skall. Om lagstiftningen hänger med, vill säga.

De flygande farkosterna är på väg att bli accepterade arbetsredskap.

Drönarens tid är här

Teknik

Drönare blir allt vanligare som arbetsredskap, men lagstiftningen har inte riktigt hunnit med.