Martin Hammar

De första kiden föds redan i mitten av maj, men födelsetoppen ligger runt första veckan i juni, enligt Petter Kjellander.

1683704010970.jpeg

”Aftonrodnad vacker natt, morgonrodnad skvätt i hatt.”

Väderspådomen kommer från Bondepraktikan och innebär att om himlen är röd på kvällen blir natten klar, och om den är röd på morgonen blir det regn.Som bekant är rätt väder en kritisk komponent när man slår vall, men något som inte är lika självklart är att det kan gömma sig små rådjurskid i det höga gräset. I takt med att vallarna slås allt tidigare ökar risken för att fler kid mejas ner av de dånade slåttermaskinerna.– Kidens strategi är att ligga blickstilla när de hör något komma. Det är först när de är omkring fem eller sex veckor som de börjar fly om de hör slåttermaskinen komma, förklarar Petter Kjellander, professor vid Institutionen för ekologi på SLU.De första kiden föds redan i mitten av maj, men födelsetoppen ligger runt första veckan i juni.– Det överlappar alltså med vallskördarna, säger Petter Kjellander.Hur många rådjurskid som dör av slåttermaskiner i Sverige dag vet man exakt inte, men i en studie som gjordes i slutet av 1990-talet såg man att ungefär en fjärdedel av rådjurskiden dog under slåttern.Det största hotet mot kiden är fortfarande naturen själv, enligt Petter Kjellander.– Räven tar uppemot vartannat kid i jordbrukslandskap. Samtidigt visade modern SLU-forskning som bygger på data från två olika studieområden en slotterdödlighet på ungefär 40 procent.

1683640889497.jpeg

<h2>”Skrämmor eller drönare”</h2>Det finns många metoder att lokalisera kid och få bort de från fälten, menar Petter Kjellander.– Men bara två som är någorlunda verifierade, betonar han.Den första metoden bygger på att skrämma i väg geten en eller två dagar före skörd och sedan få henne att flytta kidet under natten. Det effektivaste sättet att göra detta på är genom att sätta upp vägkäppar med plastsäckar på fälten.– En del försöker med skrämmor framför traktorn, till exempel kedjor. Problemet är bara att det inte biter på de minsta kiden eftersom de antingen trycker eller reagerar för långsamt.Den andra metoden är att använda sig av drönare med kamera som har värmesensor. På morgonen, då temperaturkontrasterna är som störst, är det enkelt att hitta kiden i vallen.– Men man får ändå räkna med en hel del kroppsarbete också eftersom kiden måste plockas ut för hand. Det kan också tillkomma en del kostnader för lantbrukaren.

Elisabeth Hallström under räddningsaktionen av rådjurskidet.

1683707679211.jpeg

<h2>”Det får aldrig hända igen”</h2>Någon som har erfarenhet av att använda sig av drönare för att lokalisera kid är Elisabeth Hallström. Hon driver ett litet lantbruk på tio hektar där det odlas vall – för ATL berättar hon om en händelse för tre år sedan som förändrade allting.– Trots att vi sökte igenom fältet innan vi slog vallen hittade vi ett kid som blivit ihjälkörd av slåttermaskinen. På kvällen hörde jag geten kalla på sitt kid. Det var jobbigt att höra. Det var då som jag bestämde mig för att det aldrig får hända igen, säger Elisabeth Hallström.Efter att ha dammsugit nätet på olika metoder för att rädda kid kom hon till slut i kontakt med organisationen Svenska räddningsdrönare som kunde hjälpa till att söka med värmekamera.När det var dags för nästa vallskörd ryckte Thorsten Haapala ut med sin drönare.&nbsp;– Han lyckades lokalisera ett kid som tryckte i vallen som jag kunde flytta till säker plats. På så sätt överlevde den, säger Elisabeth Hallström.

1683708479025.jpeg

<h2>Startade drönarnätverk</h2>Räddningsaktionen väckte mersmak. Kort efteråt startade Elisabeth Hallström en Facebook-grupp för att underlätta för de som vill komma i kontakt med drönarpiloter med värmesökare.– Där har jag ordnat en lista över vilka drönarpiloter som finns i varje län så att man enkelt kan komma i kontakt med rätt person. Hur man sedan väljer att lösa eventuell ersättning är upp till var och en, säger Elisabeth Hallström.Hon berättar att hon funderat en del kring vem som borde bära kostnaden för att rädda kiden.&nbsp;– En del större gårdar kan kanske ta in intäkter genom att de har jakten utarrenderad. De som säljer till hästgårdar kan kanske i några fall ta lite extra genom att ange att rådjurskiden är räddade. Svårigheten är att kanalisera kostnaden till ”vanliga” kött- och mjölkproduktskonsumenter. Enklaste lösningen vore om teknikföretagen tog fram prisvärda och effektiva produkter som upptäcker kid, säger hon.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/sa-raddar-du-kiden-fran-slatterkrossen">Så räddar du rådjurskiden i skördetider</a><a href="https://www.atl.nu/sa-ska-radjuren-raddas-undan-slattermaskinen">Nytt system ska rädda rådjuren undan slåttermaskinen</a>

Skördetid för vissa, slåtterdöd för andra. Det närmar sig vallskörd! Men hur bra koll har vi på rådjurskiden som gömmer sig i det höga gräset? ATL har tagit del av de bästa tipsen i hur man räddar kiden från slåttermaskinen.

Under skördetider gäller det att ha koll på kiden som gömmer sig i vallen.

Drönare räddar rådjurskid från slåtterdöd

Företagande

Under skördetider gäller det att ha koll på kiden som gömmer sig i vallen. SLU ger råd och Pöttinger berättar om Sensosafe. Elisabeth Hallström räddade rådjur med drönare.