Martin Gustafsson

Mikael Gustafsson, skogsägare i Gissebo, Västerviks kommun.

1697722334041.jpeg

På håll ser det ut som en lyckad föryngring, gott om plantor som är frodiga och gröna.

Närmare blir intrycket ett annat.&nbsp;Många är dubbelstammiga, en del till och med trippelstammiga, andra har en uppsjö av skott som tävlar om att bli toppskott och ser mer ut som vildvuxna buskar.&nbsp;– Det jag funderar på är vad jag ska göra med planteringen? När jag upptäckte det så hade jag ju velat rensa bort det och börja om, men vad ska man sätta då? Törs man köpa 16 000 plantor till? säger Mikael Gustafsson.<h2>Ingen markberedning</h2>Marken i Gissebo, mellan Oskarshamn och Västervik, är klassisk tallmark, en T24 som planterades med täckrotsplantor med proveniensen Gotthardsberg.&nbsp; &nbsp;– Jag tog bort riset och sedan satte jag utan att markbereda just för att slippa så mycket lövuppslag. Och på den punkten är det jättelyckat, det är verkligen inte mycket löv i det, säger han.&nbsp;Men tankarna om att skapa en kvalitetsskog har han övergett sedan länge.&nbsp;–&nbsp;Det känns hemskt. Man lägger tid och pengar och försöker få upp kvalitetsskog igen men det här kommer aldrig att bli någon kvalitet. Det går heller inte att röja fram någon kvalitet i det här. Det är en del självsådd i det också och man får hoppas att det till viss del blir räddningen, men i övrigt är det ingen kvalitet, säger han.&nbsp;

1697722346841.jpeg

<h2>Slog larm</h2>Mikael Gustafsson var en av de skogsägare som slog larm om tallföryngringar som inte såg ut som de skulle. Sedan dess har mötena varit många. Med Skogsstyrelsen, Skogforsk och olika representanter från Södra Skogsägarna där han själv är medlem.&nbsp;– Plantchefen på Södra var uppe då men han tyckte inte att jag skulle vara orolig för det här men jag kan säga att jag har inte blivit mindre orolig när jag ser det nu, säger han.&nbsp;Enligt Skogforsk finns det inte något som pekar på att orsaken till defekterna, som kommit att kallas för tillväxtstörningar, beror på det förädlade materialet, då störningarna förekommer både på förädlade plantor och på naturligt föryngrade.&nbsp;

1697722666884.jpeg

1697722722714.jpeg

<h2>Mindre hygge inte lika påverkat</h2>Mikael Gustafsson har ändå svårt att göra sig kvitt tanken om att det är något i förädlingsarbetet som har gått snett. Särskilt när han hör om pågående försök på Skogforsk där en teori är att störningarna kan ha att göra med höga nivåer av kväve.&nbsp;–&nbsp;Historiskt om man satte tall på för bördig mark så blev de ju frodvuxna och om man tillsätter för mycket kväve när man driver upp plantor borde ju det innebära ungefär samma sak.&nbsp;Han har också ett mindre hygge på cirka en hektar som planterades samma vår med samma leverans av plantor, där är problemen inte alls lika stora. Något som förbryllar.&nbsp;– Då funderar man ju också på om det är något i hyggesmiljön som kan påverka, säger han.&nbsp;

1697723024171.jpeg

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/teorin-om-tallgatan-naringen-paverkar">Teorin om tallgåtan: Näringen påverkar</a><a href="https://www.atl.nu/han-ar-bland-de-forsta-att-fa-dispens-for-sitt-virke-i-smittzonen">6&nbsp;000 kubik virke kan tas ut ur smittzonen</a><a href="https://www.atl.nu/mellanskog-om-rotrota-valdigt-fa-avvikelser-i-kvalitetsdeklarationerna">Mellanskog: Inte aktuellt med stubbehandling av tall – ännu</a><a href="https://www.atl.nu/sa-bekampar-skogsbolagen-rotrota">Så bekämpar skogsbolagen rotröta</a>

Våren 2016 planterade Mikael Gustafsson tall på hygget på cirka sju hektar.&nbsp;Sju år senare är planteringen inte alls vad han hade hoppats på.&nbsp;–&nbsp;Det är många gånger en varit nära att börja gråta, säger han.&nbsp;

Mikael Gustafsson planterade tall på hygget – men planteringen blev inte alls som han hoppats.

”Det är många gånger en varit nära att börja gråta”

Skog

Våren 2016 planterade Mikael Gustafsson tall på hygget på cirka sju hektar. Sju år senare är planteringen inte alls vad han hade hoppats på. 