facebooktwittermail

Djurens välfärd skadas av veterinärbristen

En mängd åtgärder kan vidtas genast för att avhjälpa bristen på klinisk personal, skriver Emma Wiesner och Anna Gunstad Bäckman. 

Kor i ligghall.
Lantbrukets djur behöver god tilltgång till veterinärer. Så är det inte i dag (arkivbild). FOTO: JEPPE GUSTAFSSON/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Vi har under flera år sett en diskussion och debatt kring veterinärbristen i Sverige. Vi har hört att flera kliniker stänger ned sina akutmottagningar på grund av brist på klinisk personal. Vi ser även att allt fler skaffar djur men om djursjukvården inte växer med behovet får detta blir smärtsamma och livshotande konsekvenser. 

Sveriges unika djursjukvård lider svårt av bristen på klinisk personal. Universitetskanslersämbetet presenterade den 6 april 2021 sin prognos för behovet av högskoleutbildade. Myndigheten bedömde att det kommer finnas fortsatt brist på veterinärer fram till 2035. Detta kommer till sist att drabba djuren.

Sverige har för få svenska utbildningsplatser, samtidigt som regelverket försvårar att ta in ej svenskspråkig personal från utlandet. Utländsk arbetskraft har räddat många djurliv i Sverige och då situationen ser ut som den gör kvarstår detta behov. 

Det är orimligt att branschen i dag rekryterar fler svenskar som har studerat till veterinär utomlands än svenskar som utbildats vid SLU. Det råder en stark obalans i utbildningsväsendet som måste ställas till rätta.

Den 10 juni tillsatte regeringen och dåvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson en utredning som enligt direktiven ska ge ”en hållbar och långsiktig hälso- och sjukvård för djur”. Det är välkommet, men en alldeles för sen åtgärd. 

Vi behöver inte vänta på att en utredning ska bli klar för att arbeta fram förbättringar redan nu. Vi kan ge flera förslag på incitament och förbättringsåtgärder som kan införas redan nu.

Vi behöver arbeta för att ha fler veterinärer och djursjukskötare i hela landet. Djursjukskötare vet vi kan avlasta veterinärer i stor utsträckning.

Vi behöver öka stödet till distriktsveterinärerna för jourhållningen då staten har huvudmannaansvaret över distriktsveterinärorganisationen. Jourhållningen ska finnas i hela landet.

Förändra kravet på att journaler ska skrivas på svenska. Det hämmar anställningar av utländsk arbetskraft. Vi vet att efterfrågan på veterinärer överstiger det inhemska utbudet.

Öka den internationella dialogen och samarbetet inom utbildningsväsendet för veterinärer och djursjukskötare för en bättre balans och samverkan mellan de europeiska länderna.

Arbeta för att öka antalet nationella utbildningsplatser på veterinärutbildningarna redan nu, då vi vet att behovet kommer öka.

Arbeta för att implementera fler utbildningsplatser för djursjukskötare. En samverkan mellan akademi och veterinärklinikerna är ovärderlig i dessa utbildningar. Vi behöver se över var i landet dessa utbildningar ska lokaliseras.      

Vi i Centerpartiet anser att fler utbildade veterinärer och djursjukskötare är viktigt för kompetensförsörjningen, djuren och djurägarna, och vi är villiga att satsa på en förstklassig djurvälfärd på nationell och internationell nivå. Veterinärutbildningar är kostsamma och frågan är om Sveriges regering är beredd att ta dessa kostnader för en stärkt djurvälfärd. Vi centerpartister är villiga att ta över ledarskapet i denna fråga för en bättre djurvälfärd och för friska djur.

Anna Gunstad Bäckman

Centerpartiet Hallstahammar - Strömsholm, medlem Centerpartiets hästnätverk.

Emma Wiesner

Europaparlamentariker Centerpartiet.