facebooktwittermail d

”Dags för ett nyord – djurblindhet”

Vi bör sätta ord på okunskapen.

Brunvit ko i hage.
Det är inte bara om växterna som okunskapen breder ut sig – kring djur är det samma sak. FOTO: ANDERS TUKLER/TT

Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Växtblindhet är ett nytt ord i svenskan. Det beskriver att det finns en avsaknad av förståelse för växters betydelse för livet på jorden, enligt Språkrådets lista över nyord 2020.

Graden av okunskap om det som växer verkar också vara förskräckande stor. ”Många vuxna kan inte våra fem vanligaste träd”, konstaterar Helen Ekvall, pedagog på Göteborgs botaniska trädgård, i Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur nu i december.

En sida av den växande okunskapen hos allmänheten om växter lär vi också ha märkt i den skogsdebatt som rasat under året, där exempelvis fotosyntesen återkommande har fått förklaras. Sådant som förr var självklart – och fortfarande är det för den som arbetar med naturen – behöver nu beskrivas för en allt större andel av befolkningen.

Samtidigt är det nog inte bara om växterna som okunskapen breder ut sig. Kring djur är det samma sak. Den monumentala oförståelse som exempelvis framträder när konsumenter av miljöhänsyn väljer bort svensk mjölk för importerad mandeldryck är ett alltför illustrativt exempel.

Så i nästa nyordlista bör djurblindhet listas. Det ord som beskriver avsaknad av förståelse för djurens betydelse för livet på jorden.

Och när vi ändå är igång kanske tyvärr även ordet bondeblindhet bör introduceras.