Cecilia Persson

Det är en snöslaskig marsdag och nio nya kalvar har fötts hemma på gården hos Emeli och Alexander Westerlund i Öregrunds skärgård i Östhammars kommun.&nbsp;

Det är bara tvillingarna som behöver en liten extra kickstart med råmjölk. Ingen behöver trängas. Lösdriften har plats för 129 dikor, men bara 80 stycken är där. Det är lönsamt ändå.&nbsp;– Vi tycker om att ha det så. Att inte ha det fullbelagt. Kalvhälsan är bra och det går åt bra mycket mindre halm, säger Alexander Westerlund, som driver Björnäs gård som nu varit i släkten i 13 generationer. &nbsp;Gården har cirka 300 nötkreatur, med dikor och ungdjur som betar på 350 hektar naturbeten under utesäsongen.

Emeli och Alexander Westerlund Björnäs gård.

1681735193983.jpeg

1681222701136.jpeg

Den långsamma uppfödningen med betesdrift ger ett gott och marmorerat kött, och det är grunden för framgångarna, tror de. Men också att de är ambassadörer för sina egna produkter.&nbsp;– Vi startade vår gårdsbutik för två år sedan och det har betytt jättemycket, säger Emeli Westerlund.<h2>Fler djur förr - men mindre arbetsglädje och lönsamhet</h2>Men under åren 2015-2017 såg det annorlunda ut. Köttpriserna var höga och de satsade på en mer intensiv uppfödning på stall i stället. Kalvar köptes in från olika gårdar och ett tag hade de omkring 500 slakttjurar. Men arbetsglädjen försvann.&nbsp;– Det var mycket skit ett tag. Vi fick in strålsvamp och ringorm. En del kalvar hade skiljts av för tidigt när de kom, minns Emeli Westerlund.Djuren blev fler och arbetsbördan ökade, men utan att nettot blev så mycket bättre. Paret valde till sist att sälja ungdjuren och börja med dikor igen, som de haft tidigare.&nbsp;

Alexander och Emeli Westerlund i sin gårdsbutik. Skänken hittade Emeli och hon visste direkt att den skulle stå i butiken, nu med en tjock träskiva på.

1681384008935.jpeg

Nu skulle de lägga fokus på naturbeteskött och utnyttja gräsmarkerna bättre och krav-certifierade sig. Det var en bra marknadsanalys.&nbsp;Deras betande djur behövs i skärgårdslandskapet och drar in nya intäkter. Gården har avtal med både länsstyrelsen och Upplandsstiftelsen för att hålla naturbetena öppna.&nbsp;<h2>Slutar med spannmål&nbsp;</h2>Paret Westerlund har sedan gårdsbutiken öppnade jobbat systematiskt med att bygga varumärke kring sin gård. De har nästan 1 500 följare på Facebook där många direktbeställningar görs till gårdsbutiken eller när de kör ut varor.&nbsp;

1681384015018.jpeg

Nytt för i år är att de slutar med spannmålsodlingen och fokuserar helt på köttproduktionen och den egna försäljningen. Det blir för dyrt med alla körningar och vildsvinen förstör för mycket av säden. Med mer vall kan de ha lite fler djur i stället.&nbsp;

1681222708159.jpeg

<h2>Kunderna är lojala och vill ha mer</h2>Trots de kärvare ekonomiska tiderna för hushållen fortsätter gårdsbutiken att gå starkt. Emeli Westerlund tror att det beror på flera saker, som den höga kvalitén på råvarorna och att de själva möter kunderna och får visa sin produktion.&nbsp;– Vi var nervösa när vi öppnade i våras, efter allt prat om matpriserna. Men efterfrågan ökar hela tiden. Nu ska vi sälja allt vårt kött själva, säger hon.Medan de tidigare hade tyngre raser som charolais och limousin, har de nästan bara hereford och anguskorsningar numera. De växer bra på att bara äta gräs, tycker Alexander Westerlund:&nbsp;– Vi ligger ändå bra där, vi ligger på 300-350 kilo på kvigorna, och uppåt 400 kilo på stutarna på 26-27 månader, ibland på 24 månader.&nbsp;

Så jobbar Björsnäs med hållbarhet: Genomsyrar allt. Mindre dieselanvändning när djuren får beta mer istället för att utfodras mer i stall. Dieselförbrukningen har minskat från 50 till 14 kubikmeter genom att ställa om företaget.&nbsp;

<h2>”Hoppades på regn på midsommar”</h2>Visst är det hektiskt med all stängsling i perioder, men tempot har ändå blivit mycket lugnare än tidigare.– Förr behövde vi&nbsp;få iväg tjurarna var fjortonde dag. Det är roligt att föda upp och snabbt få iväg tjurarna. Det är som en sport. Men nu kan man ha dem en månad till utan att det är ett problem, har de foder så funkar det, säger Alexander Westerlund. &nbsp;Ingen av dem kommer att sakna tröskhytten i sommar. De har successivt minskat på maskinparken de senaste åren.&nbsp;

Björsnäs gård är köttproducenter i Uppland.

1681222663430.jpeg

Det är också stor skillnad på arbetsbördan från när de hade egen maskinstation och många fler djur att fodra på stall.&nbsp;– Man satt varje midsommar och pressade rundbalar åt andra. Man hoppades alltid på regn den helgen, erkänner Alexander Westerlund.<h2>Drog tillbaka förprövning</h2>Framtiden då? Stallen är mellan 10 och 20 år gamla och fungerar bra. Det finns skisser på ett nytt större stall för fler ungdjur. Men det ser ut att stanna på ritbordet. Förprövningen drog de nyligen tillbaka. Det finns annat att bygga klart först. Kanske har de hittat den perfekta storleken på verksamheten.&nbsp;– Vi har det precis som vi vill ha det. Vi behöver inte extra personal och vi behöver inte ta nya lån i det här läget. Någonstans känner vi ändå att det är en bra storlek det här, säger Alexander Westerlund.&nbsp;

Björsnäs Gård ligger i Östhammar, där Alexander och Emili driver lantbruk ihop.

1681222694527.jpeg

<h3>Fakta</h3>Björnäs gård&nbsp;Drivs av: Alexander och Emeli Westerlund.Besättning: 80 dikor, 160 stutar och kvigor.&nbsp;Växtodling: 300 hektar åker, vall. Björnäs låter en del vallar ligga i fem upp till sju år. På vissa marker sås timotej och ängsvingel, medan det är rödklöver på andra. Allt pressas till rundbalar, en tjänst som de lejer in.&nbsp;Naturbete: 150 hektar som de söker stöd för. Betar även ca 180 hektar åt Upplandsstiftelsen och 54 hektar åt länsstyrelsen.Inriktning: Krav.Övrigt: Gårdsbutik som har öppet några timmar på fredagar och lördagar. 114 hektar skog.Omsättning 2022: &nbsp;Närmare 5,4 miljoner kronorResultat 2022: 1.260.000 kronorAntal anställda: -

Läs också:&nbsp;<a href="https://www.atl.nu/vi-vill-vaxa-for-att-utveckla-foretaget">Två gårdar: Därför bygger vi ut djurproduktionen</a><a href="https://www.atl.nu/mjolkgard-forvandlas-till-modernt-bondesamhalle">Så formar de en ny typ av bondesamhälle på Petgärde</a>

Alexander och Emeli Westerlund har affären klar. Nu slutar de med spannmålsodling och fokuserar helt på sitt naturbeteskött.&nbsp;Mycket har hänt sedan de hade 500 ungdjur på stall, både för arbetsglädjen och ekonomin.&nbsp;

Nya inriktningen får Björnäs gård att satsa än mer på naturbeteskött.

Naturbete blev plus för ekonomi och arbetsglädje

Djurhållning

Björnäs gård lade om inriktningen i företaget och fokuserar nu fullt ut på satsningen på naturbeteskött.