Börge Nilsson

Euroforest, som köper och förvaltar skogsmark i Europa med fokus på lågprisområden som forna Östeuropa, har precis sålt all litauisk skog till den finländska skogsfonden Dasos. På bolagsstämman i mars delades pengarna ut till bolagets aktieägare.

Fördelarna med Litauen var hög andel skogsmark på fastigheterna, förköpsrätt till grannars mark och låga priser.

– Det var fantastiskt billigt, 30-60 kronor per kubikmeter, när vi började. Vi köpte aldrig något för mer än en femtedel av priset i Sverige, säger Patrik Lingårdh, bolagets styrelseordförande och förvaltare.

Nackdelarna är att fastigheterna är små, i snitt tre hektar. Lagstiftningen är lite rigidare än i Estland och Lettland. Litauen har också en statlig avgift på avverkat virke på fem procent. Dessutom har priserna stigit sedan de började köpa för tio år sedan.

– Ja, nu har andra fått upp ögonen för en felprissatt marknad, säger Patrik Lingårdh.

Ändå tycker han Litauen är bästa valet.

– Absolut! Du får mycket skog för pengarna och tillväxten är hög.

I grannlandet Lettland äger Mattias Eriksson i Gunnebo utanför Västervik en skogsfastighet på 520 hektar. Han har vant sig vid landets omfattande byråkrati.

– De har gjort en liten översyn på sistone men fortfarande är reglerna hårda, säger han.

Den som inte röjt fem år efter en slutavverkning får inte den huggningsbiljett som krävs för att få avverka längre fram.

Å andra sidan finns det fler aktörer på marknaden och en lite mer diversifierad industri än i Estland, där Mattias Eriksson till för två månader sedan också ägde en fastighet på 45 hektar.

<h3>Samma system i Estland och Lettland</h3>

Förr var skattereglerna förmånligare i Estland men från januari 2018 har Lettland samma system. Den som inte tar ut vinst ur bolaget betalar ingen bolagsskatt. När den tas ut är skatten 20 procent.

– Det är bra när man bygger upp ett företag, säger Sven Andersson i Ekekull utanför Vetlanda som äger 70 hektar skog i Estland. Han har tidigare också varit delägare i en större fastighet.

Sven Andersson uppskattar de förmånliga skattereglerna i Lettland.

I samtliga länder krävs tillstånd för fler skogsbruksåtgärder än i Sverige, till exempel gallring. Och alla har EU-bidrag för olika skogsbruksåtgärder.

– Skogsbruksplaner, dikning, skogsbilvägar, röjning, plantering och markberedning är åtgärder som kan ge bidrag på upp till 70 procent av kostnaden, berättar Sven Andersson.

<h3>Hög bonitet i Baltikum – men svår att mäta</h3>Goda marker i Lettland och Litauen kan ha extremt hög tillväxt, särskilt vid plantering på nedlagd jordbruksmark. Skogssällskapet, med lång erfarenhet av Baltikum, har visat upp fastigheter där tillväxten på gran bedöms vara 10-15 skogskubikmeter per hektar och år. Det är väl i nivå med de bästa markerna i Skåne, men det saknas system för direkta jämförelser mellan Sverige och Baltikum. Skogsfond Baltikum har inför sin nyemission presenterat en uppskattad årlig medeltillväxt i skogskubikmeter per hektar, baserad på olika öppna data samt interna data från skogsaffärer, som ser ut så här:Litauen 6,6,Lettland 6,5,Götaland 6,4.Estland 6,1,Svealand 5,8,Finland 4,5,Norrland 3,8. Källa: Skogsfond Baltikum AB, prospekt, maj 2019

När priserna steg i Estland och Lettland lockade grannlandet Litauen svenska skogsinvesterare. Nu är priserna likvärdiga.– Men i mina ögon är Litauen fortfarande det bästa skogslandet av de tre, säger Patrik Lingårdh på Euroforest.

Hårda regler – men mycket skog för pengarna.

Därför lockar Baltikum svenska skogsköpare

Skog

Markpriserna har stigit. Men byråkratin är kvar. Ändå finns det argument som talar för att äga skog menar tre svenska skogsinvesterare.