Oskar Sjölander

Spaden får kämpa när den bit för bit arbetar sig ner i lerjorden i ett av testfälten på naturbruksskolan Uddetorp i Skara. Plötsligt hojtas det till – de tio centimetrarna är uppnådda och tyglappen läggs på plats och täcks över för att om tre månader kunna grävas upp igen.

Fyra händer på en spade är kanske inte optimalt, men Christina Lundström, forskare på SLU RådNU, och Markus Hoffmann, mark- och vattenexpert på LRF, tar fasta på symboliken.

Startskottet för SM i nedbrytning gick i förra veckan. På initiativ av LRF och SLU RådNu har 400 tävlande över hela landet grävt ner två tyglappar vardera, på olika ställen och i olika jordar. Beroende på hur mycket ”liv” det finns i jorden återstår det att se vad som finns kvar när tyglapparna grävs upp i augusti. Mesta möjliga nedbrytning betyder SM-guld.

SLU RådNU och LRF är de två organisationer som har tagit initiativ till SM i nedbrytning, som över 400 tävlande över hela landet nu deltar i.

Bo Stenberg, forsknings- och verksamhetsledare vid precisionsodling och pedometri på SLU, är nyfiken.

– Mikroorganismerna i jorden kommer definitivt att börja arbeta, men hur mycket lapparna bryts ner tror jag allra mest kommer att bero på hur mycket nederbörd som kommer under sommaren, säger han och fingrar på några bomullslappar.

Bo Stenberg, forskningsledare på Sveriges lantbruksuniversitet, följs av Markus Hoffmann, mark- och vattenexpert på LRF, ut på ett höstvetefält på Uddetorps Naturbruksskola i Skara. Här ska en av totalt 800 tyglappar grävas ner som en del i SM i nedbrytning.

Projektet och mästerskapet i nedbrytning är inte tänkt att vara 100 procent vetenskapligt. Syftet är ett annat, att lyfta frågan om jordhälsa. Liknande projekt har redan genomförts i Storbritannien och i Frankrike.

Markus Hoffmann, mark- och vattenexpert på LRF, menar att allt fler blickar riktas ner mot marken och att intresset för jordhälsa ökar.

– Visst är det så. Det är mer fokus nu på markens egen förmåga att fungera utan att vi bearbetar den, conservation agriculture är ett hett begrepp. Det är också kopplat till ett ökat intresse för livsmedel, var maten kommer ifrån och hur den odlas. Fler förstår också att det finns olika hot mot vår livsmedelsproduktion, säger han.

Markus Hoffmann, mark- och vattenexpert på LRF.

Inte minst klimatförändringarna är ett sådant hot.

– Och då kommer man in på frågan om kolinlagring och andra ekosystemtjänster som ökar intresset för jorden än mer, fortsätter han.

Jämfört med många andra länder mår de svenska odlingsjordarna generellt bra, enligt Hoffmann. Problem som ökenspridning, försaltning och allvarliga föroreningar från industrier är oss förskonade. Forskning från SLU visar också att mullhalten stiger i de svenska jordarna.

Christina Lundström, forskare på SLU RådNu, är drivande bakom SM i nedbrytning. Idén föddes i gruppen som arbetade fram Jordhälsokonferensen 2020 som arrangerades av SLU RådNu.

Om vår jord mår bra, kan vi inte bara fortsätta som i dag?

– Vi kan inte fortsätta som vi har gjort tidigare. FN och World Resources Institute säger att om vi ska klara försörja tio miljarder människor 2050 så måste skördarna öka snabbare än vad de har gjort hittills. Även om våra svenska jordar mår bra så behöver de må ännu bättre i framtiden, säger Markus Hoffmann, LRF.

Och vägen dit är individuell för varje lantbrukare, menar han.

Per-Erik Larsson är växtodlingslärare på Naturbruksskolan Uddetorp i Skara. Här visar han en av de tyglappar som nu har grävts ner runt om i landet.

– Har man problem med markpackning så är det det man ska jobba bort, har man låga mullhalter som många gårdar utan djur har, eller där det inte har odlats vall på decennier kanske, ja då är det det man ska intressera sig för.

SM i nedbrytning är både en tävling och ett projekt med syfte att sätta ljuset på jordhälsa.

<h3>Fakta – SM i nedbrytning</h3>SM i nedbrytning är ett gemensamt upprop från LRF och SLU RådNu för betydelsen av friska odlingsjordar. Tävlingen går ut på att de som anmält sig gräver ner tvättlappar på två olika platser på sin åkermark eller i sin trädgård. Under sista veckan i augusti grävs tvättlapparna upp, fotograferas och så skickas bilderna in till tävlingskansliet, som bedömer hur materialet brutits ned. Ju friskare jord, desto mindre rester av tvättlappen. 400 personer över hela landet har anmält sig för att delta.

Lappen är på plats i hålet och temperaturen noteras innan jorden läggs tillbaka. Om tre månader får vi se vad som finns kvar av tyglappen.

Att jorden är full av liv är avgörande för att vi ska kunna försörja tio miljarder människor i framtiden, enligt forskningen. SM i nedbrytning är både en tävling och ett projekt med syfte att sätta ljuset på jordhälsa. Över 400 lantbrukare, forskare och hobbyodlare är nu med och tampas om titeln.

Lantbrukare, forskare och hobbyodlare tampas om titeln.

SM i nedbrytning: Var finns Sveriges bästa jordhälsa?

Arbetsliv

Över 400 lantbrukare, forskare och hobbyodlare tampas om titeln i SM i nedbrytning.