facebooktwittermail d

Det går att få undantag från detaljplanekravet

Ny dom i Högsta Domstolen kan sätta stopp för krånglande kommuner som stoppar nybyggnation. Den bedömningen gör Lisa Kylenfelt, ATL:s juridiska expert.

Lisa Kylenfelt

Vi vill bygga generationsboende på vår gård till våra föräldrar som börjar bli till åren. Vi har marken, men i flera år har vår ansökan motats av kommunen genom att de hänvisar till att "förändringar i bebyggelsen i vårt område borde ske i ett sammanhang och därför föregås av detaljplaneläggning". Med den motiveringen avslår de vår begäran om förhandsbesked. Tiden rinner ut för våra föräldrar som vill etablera sig på enplan innan pensionen, vad gör vi? 

Bo

Hej Bo, och tack för frågan! Jag är åter på jobbet och har inkorgen full av fastighetsrättsliga frågor. Kul att vara i gång igen!

Kommunerna har länge kunnat förhala att ta ställning till byggnation i områden med högt bebyggelsetryck genom att upprepat, ibland under decennier, hänvisa till detaljplanekravet som skäl för avslag på byggnation, för att sedan helt låta bli att detaljplanera området. Kanske ser vi dock en ändring på det långvariga förhalandet genom ett färskt avgörande som meddelades under sommaren?

Låt oss ta det från början.  Det kommunala planmonopolet som vi har i Sverige innebär att kommunen i princip har ensamrätt när det gäller att anta en detaljplan, som reglerar hur man får använda mark- och vattenområden. Kommunen har även ensamrätt på att bestämma om planläggning ska ske eller inte.

En förutsättning för att förhandsbesked för byggnation ska tillåtas på mark utanför detaljplan är bland annat att bygget inte förutsätter detaljplan. Om byggnationen ska ske i ett område med stor efterfrågan krävs som regel att det finns en plan. Ett undantag från kravet på detaljplan får dock göras om bygget ändå kan prövas i ett ärende om förhandsbesked. Så kan vara fallet vid mindre byggnationer som inte har någon direkt påverkan på omgivningen, som exempelvis vid kompletterande bebyggelse i direkt anslutning till en befintlig bebyggelse som i ditt fall Bo. Om föräldrarnas byggnation inte kräver egen kommunikation och teknisk försörjning, utan exempelvis kan anslutas till befintlig väg med mera, kan det tänkas att kommunen är fel ute när de avslår begäran om förhandsbesked med hänvisning till detaljplanekravet.

Högsta domstolen har nyligen meddelat en dom där kommunen fick bakläxa för att de sedan 1990-talet avslagit en ansökan om förhandsbesked med hänvisning till detaljplanekravet. Domstolen bedömde att fastighetsägarens intresse av att få en prövning av förhandsbeskedet för enstaka byggnad i anslutning till ett detaljplanelagt område vägde tyngre än kommunens behov av att detaljplanelägga området. I rättsfallet betonade domstolen särskilt att den enskildes intresse av att få ett ställningstagande till ansökan kan väga tyngre om kommunen under en längre tid blankt har hänvisat till detaljplanekravet men inte utvecklat eller motiverat varför området måste detaljplaneras. Högsta domstolen skickade ärendet åter till nämnden med instruktionen att de istället skulle pröva de andra kraven som ställs för förhandsbesked.

Om kommunen blankt har hänvisat till detaljplanekravet under en längre tid kan därför en proportionalitetsbedömning leda till att din ansökan måste prövas Bo. Vid denna avvägning är en viktig faktor den tid som gått sedan en fastighetsägare först ansökte om förhandsbesked, men även andra förhållanden beaktas. Håller tummarna för dig!

Lisa Kylenfelt

Jurist på Ludvig & Co

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & Co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu

Läs mer

Här hittar du alla frågor under avdelningen Fråga experten