Tove Nilsson

1679991659335.jpeg

Det menar Joakim Ekelöf, projektledare på Nordic Beet Research (NBR), som har räknat på den ekonomiska betydelsen av en skördehöjning och optimal gödslingstrategi.– Betpriset är väsentligt högre, cirka 40 procent upp i år, och det gör att alla åtgärder som lyfter skörden en liten smula kommer att ha stor påverkan på ekonomin och betala sig bättre än det gjorde tidigare.

<h2>”Flyttar faktiskt optimum hela 20 kilo”</h2>En höjning av sockerbetornas rotskörd med två ton, från 68 till 70 ton per hektar, och en höjning av sockerhalten med en tiondel var exempelvis vär cirka 900 kronor per hektar med förra årets betpris. Med det nya priset är samma skörde- och sockerhaltshöjning värd cirka 1200 kronor per hektar.– Man kan också säga att lyfter vi skörden 1 procent i år via rotskörden är det värt 330 kronor. Kan vi istället lyfta skörden en procent med hjälp av sockerhalten så är den värd 530 kronor. Så det ska ganska lite som ska till för att betala merskörden som man kan få.Med ett kvävepris på 30 kronor per kilo når man det ekonomiska optimumet för kvävegödslingen genom att lägga 80 kilo kväve per hektar. Men med ett halverat kvävepris blir optimum 100 kilo kväve per hektar.– Ponera att vi har fått ett lägre gödselpris närmare 15 kronor per kilo istället, då får vi en helt annan situation. En situation som vi egentligen aldrig har haft tidigare. Tack vare det höga betpriset och de stora svängningarna i gödselpris så flyttar det faktiskt optimum hela 20 kilo. Så kan man idag få fatt i kväve för 15 kronor kilot bör man lägga på 20 kilo till, för det kommer att betala för sig.

<h2>”Det långsiktiga tänket är viktigt”</h2>Beräkningarna är gjorda utifrån försök där gödningen är radmyllad. Om den bredsprids behöver man lägga ytterligare 20 kilo kväve per hektar för att nå optimum.Beräkningar utifrån försök med fosforgödsling visar att att intäkten från skörden ökar med 2000 - 2500 kronor per hektar om gödningen placeras genom radmyllning istället för att bredpsridas.– Det är historiskt lönsamt att placera gödningen. Dels på grund av de höga gödselpriserna, dels på grund av att de här tre procenten som vi har i genomsnitt i skördeeffekt är värda betydligt mer nu än tidigare.Högst netto på ett år får man av att radmylla 15 kilo fosfor per hektar. Men då tär man på markens fosforförråd, framhåller Joakim Ekelöf. Om man räknar med värdet i jorden och att fosforn kommer nästkommande gröda tillgodo är försöksledet med 60 kilo fosfor per hektar bäst.– Det långsiktiga tänket är viktigt, att vi strävar efter ett P-AL värde som ligger i klass IVA, alltså P-AL 10. Ligger man lägre än så bör man ha en positiv balans över växtföljden. Och en del av överskottet som man lägger över växtföljden kan man gärna tillföra till sockerbetorna, de betalar väl för fosforgödslingen. Och man kan gärna radmylla en del av fosforn som man lägger, det har man en större ekonomisk uppväxling på, avslutar Joakim Ekelöf.

P-AL är ett mått på växttillgängligt fosfor i marken. Klass I (1) innebär mycket låga värden och klass V (5) innebär mycket höga värden.

<h3>Läs mer:</h3><a href="https://www.atl.nu/gar-over-till-ekospannmal-pa-falten">Går över till ekospannmål på fälten</a><a href="https://www.atl.nu/skorden-av-svenska-ekologiska-sockerbetor-i-host-ser-ut-att-bli-den-sista">Skörden av svenska ekologiska sockerbetor i höst ser ut att bli den sista</a><a href="https://www.atl.nu/kommuner-valjer-bort-eko-nar-matpriserna-okar">Kommuner väljer bort eko när matpriserna ökar</a>

Höga sockerpriser motiverar extra insatser i betorna. Den ekonomiska utväxlingen av en skördehöjning är historiskt hög.

Den ekonomiska utväxlingen av en skördehöjning är historiskt hög.

”Det är historiskt lönsamt att placera gödningen”

Växtodling

Höga sockerpriser motiverar extra insatser i betorna. Den ekonomiska utväxlingen av en skördehöjning är historiskt hög.