”Det är ett nödläge för biologisk mångfald”
Mångfalden av liv på jorden utarmas i en takt vi aldrig tidigare sett, skriver WWF:s Olle Forshed i en replik.

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Rapporten visar samma trend som identifierats av organisationen IPBES och Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista: den biologiska mångfalden minskar globalt och särskilt kraftigt i Sydamerika.
Omfånget av uppmätta ryggradsdjurspopulationer har sedan 1970 genomsnittligt minskat med 73 %. Det vill säga – den uppmätta genomsnittliga storleken hos en population av däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur har minskat med nära tre fjärdedelar.
Living Planet Index (LPI), som är mätmetoden bakom rapporten, mäter hur storleken på olika populationer eller bestånd förändras över tid. Det innebär att oavsett om ett bestånd består av 1 miljon fiskar eller en population med 1000 gorillor så om de vid nästa mätning har minskat med hälften till 500 000 respektive 500 har de båda minskat med 50 procent vardera.
Att titta på storleksförändringen är finessen med LPI, vi kan följa utvecklingen av bestånden av såväl hundratusentals makrillar som några få ugglor i skogen. Skulle man istället räkna på individerna missar man hela poängen. Vi visar på den generella trenden i storleksförändring av ett bestånd. Det betyder inte, som Palmér hävdar, att vi luras – utan vi visar på allvaret i situationen och hur stort hotet faktiskt är mot naturen.
Den kraftiga nedgången i Sydamerika hänger bland annat samman med att många groddjursarter, exempelvis grodor och salamandrar, har drabbats hårt av sjukdomar och förstörda livsmiljöer. Eftersom groddjur utgör en stor del av de uppmätta populationerna påverkar deras kraftiga tillbakagång indexet starkt. Dessa kraftiga minskningar bland groddjuren gör att nedgången blir så pass stor som 94 procent - men det står inte i motsats till att Sydamerika samtidigt hyser en rikedom av arter –som vi måste värna.
Palmér kritiserar urvalet av arter. Men indexet baseras inte på ett ”stickprov” utan är en sammanställning av tillgängliga dataserier som visar hur populationen förändras. Indexet byggs ut när nya dataserier läggs till. I dag är LPI:s databas den mest omfattande samlingen av ryggradsdjurspopulationer där man kan följa storlekförändringarna över tid.
Vad är då WWF:s syfte med rapporten? Genom att mäta hur det går för den biologiska mångfalden kan vi synliggöra att mångfalden av liv på jorden utarmas i en takt vi aldrig tidigare sett. Vi människor är beroende av naturen, som förser oss med frisk luft, rent vatten, mat, mediciner och odlingsbar jord. Då är det motiverat att tala om ett nödläge.
Olle Forshed,
Expert biologisk mångfald Världsnaturfonden WWF