Den svenska jämställdhetens blinda fläck

En dag som denna, när frågan om hur könsroller påverkar våra liv är särskilt aktuell, är det relevant att ta sig en närmare titt på denna komplexa verklighet.

Sverige och de andra nordiska länderna har kommit långt när det gäller attityder och värderingar om hur könsidentitet bör påverka ens chanser och roller i livet. Vi är bland de mest positiva i världen till påståenden som att kvinnor och män har lika stor rätt till ett jobb och att kvinnor kan vara ledare och liknande.

Vi skulle förmodligen även få ovanligt positiva svar på påståenden om att kvinnor kan göra alla typer av jobb, även inom näringar som jord- och skogsbruk som traditionellt är förknippade med manlighet.

Attityder i samhället är viktiga men de är inte allt. Andra strukturer spelar in på vilka val individer gör. Dit hör exempelvis vad som är ekonomiskt gynnsamt. I Sverige och de andra nordiska länderna har det varit betydligt svårare att göra de politiska prioriteringar som uppmuntrar kvinnor att göra vissa val, vilket förklarar varför vi lyckas sämre på vissa områden än många andra länder.

Det gäller exempelvis frågan om chefspositioner. I de baltiska länderna och USA, där man inte har lika positiva värderingar kring kvinnors arbete, har en kvinna likväl större chans att bli chef i det privata näringslivet. I USA har en kvinna 15 procents lägre sannolikhet än en man att nå en chefsposition. I Sverige är motsvarande siffra 48 procent.

I ATL kan vi i dag bland annat läsa om att allt fler kvinnor utbildar sig och jobbar inom jord- och skogsbruk, men andelen kvinnliga ägare och beslutsfattare är lägre. Generellt gäller att kvinnor arbetar färre timmar än män och äger företag i lägre utsträckning.

Det svenska välfärdssystemet uppmuntrar till långa ledigheter, mindre arbete och mer fritid, och även till att föredra ett lågt risktagande som anställd hellre än att försöka starta eget företag och bygga något nytt.

Höga skatter gör att det blir mer attraktivt att vara trygg som anställd än att satsa på ett eget bolag med hopp om en eventuell vinst i framtiden. Detta kan särskilt påverka kvinnors ställningstagande i de gröna näringarna där andelen egenföretag är högre än i många andra sektorer.

Sverige är en välfärdsstat byggd för att uppmuntra att man är anställd och dessutom man sköter mycket av arbetet hemma på egen hand. Detta har genom kulturella föreställningar om könen fått särskilt kvinnor att satsa på att jobba mindre, inte starta egna företag och lita mer på välfärden. Alltså blir färre chefer och färre äger bolag.

Vi kan ha olika åsikter om huruvida detta är bra eller dåligt, men det är ett faktum som vi en dag som denna måste förhålla oss till och vara ärliga med. Politiska prioriteringar spelar roll för jämställdheten.