Bettina Bäck

Noremark-27_bredd-2.jpg

Maria Nöremark är epidemiolog på SVA. BSE är en komplex sjukdom och hon vill börja med att berätta om den brytningstid när det gäller kunskap om sjukdomen som rådde 2006.– Det här är den mest politiska sjukdom vi haft med att göra. Detta var också i en tid där det forskades mycket kring BSE och vi var i en kunskapsmässig brytpunkt där man började förstå att det fanns flera olika varianter av BSE, med olika ursprung, säger Maria Nöremark.

BSE har en egen EU-förordning som styr hur misstänkta fall och hur sjukdomen ska hanteras. Övriga sjukdomar har styrts genom direktiv och finns nu samlade i den nya djurhälsolagen.– Det säger en del i sig hur hård lagstiftning man har att förhålla sig till när man ska åtgärda fall.

<h2>Satt i TV-sofffan och förklarade</h2>SVA utför testerna, men det är Jordbruksverket som är den beslutande myndigheten.– Det var otroligt omfattande medial uppmärksamhet om BSE under flera år. Vi försökte förmedla att analyser kan vara falskt positiva, men även obekräftade fall fick enorm publicitet.– Jag förstår att det var tufft för djurägarna, vi på SVA har sällan direktkontakt med djurägare utom i särskilda fall. Men jag vill också säga att jag personligen satt i tv-sofforna och fick svara på frågor om sjukdomen och hade många journalistkontakter per telefon, säger Maria Nöremark.Även hon kommer ihåg perioden, trots att det gått så många år.

Skylt som visar avspärrning på grund av fågelinfluensa

fagelinfluensa-beskuren.jpg

<h2>”Dödsfåglar” och galna ko-sjukan</h2>Samma vecka påvisades nämligen första fågeln med konstaterad högpatogen fågelinfluensa i Sverige.– Det var även innan det första fallet hade konstaterats rubriker av typen ”De hittade dödsfåglarna”. Alla var på tårna eftersom även den sjukdomen fick mycket uppmärksamhet internationellt och då det rörde sig om en variant av fågelinfluensa som kunde smitta människor. Jag tror att det mediala intresset runt BSE-fallet skulle ha varit ännu större om det inte samtidigt varit fågelinfluensa.Det berättar Maria Nöremark för att beskriva hur intresset var kring sjukdomsutbrott hos djur vid tiden.Jordbruksverket och SVA hade före utbrottet haft kontakt med LRF och andra aktörer inom näringen för att diskutera tillvägagångssätt vid misstänkta utbrott av BSE. I rutinerna ingick att koppla in LRF som stöd till djurägare på plats på gården, enligt Maria Nöremark.– Vi vet att det kan bli enorm press när sådant här inträffar.Vad är då BSE? Och vad är skillnaden mellan atypisk BSE och klassisk BSE?– Det är prionsjukdomar, som skiljer sig från bakterier och virus, säger Maria Nöremark.Vid prionsjukdomar är det kroppens egna proteiner som ändrar sin tredimensionella struktur. Förenklat kan man säga att vissa proteiner klumpar ihop sig och skadar celler.– Hos människa finns motsvarande sjukdom som heter Creutzfeldts-Jacobs sjukdom, CJD. Överallt över hela världen, oavsett land eller världsdel – så drabbas cirka en människa per en miljon av spontan uppkomst av sjukdomen.Människor kan även smittas av CJD-sjukdom genom blodtransfusioner eller organdonationer från en person som bär på sjukdomen.

Provtagning för BSE vid SVA där struktur från hjärnvävnad tas och sugs upp i en pipett.

1671201860334.jpeg

<h2>Kött- och benmjöl i foderkedjan</h2>Under 1990-talet upptäcktes en variant av CJD (vCJD) som i stället var kopplad till BSE hos nötkreatur och konsumtion av smittade nötkreatur. Det var starten för den hårda kontrollen av sjukdomen. &nbsp;Samma smittväg har det varit för korna när det gäller klassisk BSE. Det skedde en spridning av sjukdomen genom att kött- och benmjöl ingick i kornas foderkedja.&nbsp;Utbrotten började i Storbritannien och spred sig sedan över hela världen med handel med djur som bar på smittan och handel med kött- och benmjöl. Ursprunget är inte känt, men en teori är att det började med ett fall av atypisk BSE hos nötkreatur.

<h2>Atypisk BSE uppträder spontant utan smitta</h2>– Även hos kor uppträder sjukdomen spontant, ofta hos äldre djur. Alltså utan att kon smittats av något, sjukdomen utvecklas hos bara det djuret. Varför vet vi inte riktigt. Även här ser det likadant ut över hela världen. Det var det här vi började upptäcka runt 2006, säger Maria Nöremark.Sverige hade oberoende av BSE ett förbud mot att använda kadaver i foder till nötkreatur och risken för att klassisk BSE ska finnas i Sverige hade bedömts vara väldigt låg. Det låg till grund för att Sverige inte behövde ha lika omfattande provtagning för BSE i slakten.&nbsp;– När fallet påvisades fanns det ännu inte tillräckligt mycket acceptans för att det fanns olika varianter med olika ursprung, och Sverige behövde därför införa en mer omfattande provtagning. Detta har dock ändrats med tiden. I dag är lagstiftningen tydlig och skiljer på klassisk och atypisk BSE.&nbsp;Utbrottet hos en ko av atypisk BSE på Hallstabergs gård i Västerås är det enda som påvisats i Sverige.

<h3>Mer om BSE</h3>• Sjukdomen upptäcktes första gången i Storbritannien 1986. Sjukdomen utvecklades till en epidemi på grund av att kött- och benmjöl, som framställts av djurkadaver, blandades i nötkreaturens foder.• Efter det har sjukdomen konstaterats i så gott som alla EU-länder och i länder utanför EU, såsom Schweiz, USA, Kanada och Japan.• I Sverige förbjöds kadaver i djurfoder redan 1996.Kungliga skogs- och lantbruksakademin har skrivit om <a href="https://www.ksla.se/2020/11/06/galna-ko-sjukan-kslat-nr-3-2020/">Galna ko-sjukan – KSLAT nr 3-2020.</a>

Maria Nöremark på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt jobbade 2006 när både larmet om misstänkt fall av BSE – och det första svenska fallet av högpatogen fågelinfluensa inträffade samma vecka.&nbsp;

SVA:s Maria Nöremark om tiden med första BSE-fallet.

”Den mest politiska sjukdom vi haft att göra med”

Djurhållning

SVA:s Maria Nöremark om BSE-fallet, eller galna ko-sjukan, och om första svenska fallet av högpatogen fågelinfluensa samma vecka.