d
FöretagandeUppdaterad: 7 aprilKommentera

Anrika Julita gård kan delvis säljas

Ett nytt kapitel i Julita gårds långa historia kan vara på väg att skrivas. Delar av gårdens skog och mark kanske säljs för att finansiera museiverksamheten. 

Julita
Julita gård har anor tillbaka till minst 1100-talet. FOTO: PETER SEGEMARK/NORDISKA MUSEET

Julita gård omfattar cirka 2 200 hektar mark, inklusive jordbruksmark, skog och vattenområden samt över 350 byggnader. Gårdens sista privata ägare Arthur Bäckström testamenterade allt till Nordiska museet 1941.

Men att ta hand om alla byggnader, sköta parken med klonarkiv för äpple och humle samt museets samling av kulturväxter och äldre köksväxter från olika delar av Sverige kostar så mycket att de ekonomiska resurserna inte räcker till. 

”Inga beslut fattade”

Ledningen utreder nu hur de kan säkra en långsiktigt hållbar ekonomi och fortsatt museiverksamhet. Ett alternativ är att sälja av delar av marken. ATL har sökt ansvariga på Nordiska museet för en intervju, men vi får svar på våra frågor via mejl av stiftelsens kommunikationschef Emma Reimfelt. Hon skriver att det inte tagits några beslut om försäljning.

”Inga beslut om förändringar är fattade. Det som pågår är en intern utredning där olika alternativ analyseras för hur delar av mark- och fastighetsbeståndet utanför det centrala godsområdet (klosterområdet) kan hanteras. Vid en eventuell avyttring kommer kapitalet att fonderas för utveckling av Julita i enlighet med Arthur Bäckströms testamente.”

Väderkvarnar på Julita.
Det finns över 350 byggnader på Julita gård. Underhållet av dessa kostar stora pengar. FOTO: NORDISKA MUSEET

Julita gård omfattar ett stort och delvis sammanhängande markinnehav. Det centrala godsområdet (klosterområdet) ligger längst söderut i egendomen och huvuddelen av ägorna ligger norr om och utanför det centrala området. Utredningen fokuserar på hur egendomen utanför klosterområdets delar bäst kan förvaltas, enligt Emma Reimfelt. 

Uppe i riksdagen

Fortfarande är det för tidigt att säga något om hur mycket mark som kan bli aktuellt att sälja och om den då ska gå till en eller flera köpare. Någon tidsplan är inte heller spikad.

”Utredningen pågår under 2026 och några beslut om förändringar är inte fattade”, skriver Emma Reimfelt till ATL.

Julitas framtid har också varit uppe i riksdagen. En försäljning av skogs- och jordbruksmark för att klara av kostnader för lån vore katastrofalt för Julita gård som skulle förlora sin unika möjlighet att bli det lantbruksmuseum som skisserats i decennier, enligt riksdagsledamot Fredrik Olovsson (S) från Katrineholm. 

”Kvar skulle herrgårdsområdet bli, lika kostnadskrävande som i dag, men utan möjlighet att använda avkastningen från skog och mark som var tanken med donationen.” 

Det skriver han i en fråga till kulturminister Parisa Liljestrand (M) om hur hon ska agera för att Julita gård ska bevaras som den är. Hon svarade att Nordiska museet som är en självständig stiftelse som också har ansvaret för hur verksamheten på Julita gård bedrivs och att regeringen inte har något inflytande över det.

Julita gårds historia

Det äldsta dokument som nämner gården är från 1180-talet. Då låg ett Cistercienserkloster där det så kallade Stora huset ligger i dag.

Under 1600-talet fick först en österrikisk artilleriofficer, Melchior Wurmbrandt, Julita i förläning för att starta tillverkning av läderkanoner där. Sedan fick hans landsman Paul Khevenhüller gården som pant för ett lån på 70 000 riksdaler till Gustav II Adolf. 

1877 köpte tobaksföretaget W:m Hellgren & Co som ägdes av Johan Bäckström gården. 1902 ärvde hans son Arthur Bäckström fastigheten. Han fick inga barn utan skänkte gården och markerna till Nordiska museet. 

Källa: Julita gård