Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 12 november

    Vindkraften kan vara med och rädda klimatet

    Framtidens vindkraft är mer kraftfulla och tar mindre mark i anspråk – låt vindkraften vara en viktig del i att bromsa klimatkrisen, skriver debattörerna.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Enligt debattörerna är en möjlighet att bromsa klimatkrisen en snabb ökning av förnybar el som minskar behovet av fossila bränslen. Det är i detta sammanhang den fortsatta vindkraftsutbyggnaden bör ses.
    Enligt debattörerna är en möjlighet att bromsa klimatkrisen en snabb ökning av förnybar el som minskar behovet av fossila bränslen. Det är i detta sammanhang den fortsatta vindkraftsutbyggnaden bör ses. FOTO: Fredrik Sandberg/TT

    Vid årets slut väntas det finnas cirka 4 500 vindkraftverk i Sverige. Energimyndigheten och Naturvårdsverket poängterar att ”cirka 80 terawattimmar vindkraft på land, som är en målbild för denna strategi, sannolikt innebär både färre verk och mindre yta än vindkraften tar upp i dag”. Färre verk än i dag, alltså.

    Ändå påstår Föreningen Svenskt landskapsskydd och Färingtofta Norra, som båda har motstånd mot vindkraft som enda agenda, att det enligt strategin ska byggas 8 000 vindkraftverk fram till 2040. Varför denna våldsamma överdrift?

    ”Vår kommande elförsörjning kan inte bygga på stora mängder vindkraft utan risk för tidvis omfattande elbrist och obalanser i elnätet”, påstår skribenterna. Den ansvariga myndigheten, Energimyndigheten, konstaterar dock i en rapport: ”Det är fullt möjligt att få ett fungerande 100 procent förnybart elsystem till 2040-talet. Men det kräver möjligheter för en fortsatt utbyggnad av vindkraft och av elnäten.”

    ”Det folkliga motståndet mot vindkraft hämtar sin styrka i kärlek till vår natur”, poängterar författarna. Men det finns inget större hot mot miljön och naturen än den akuta klimatkrisen.

    Miljarder människor kan drabbas av vattenbrist, svåra stormar och översvämningar, medan vissa djur- och växtarter riskerar att utrotas helt. Som regeringen sammanfattar i sin klimatpolitiska handlingsplan: ”klimatförändringarna är ett av vår tids största hot. De beslut vi tar nu är avgörande för planeten och kommande generationer.”

    Det är ännu inte för sent att bromsa klimatkrisen, om vi agerar kraftfullt. En möjlighet är en snabb ökning av förnybar el som minskar behovet av fossila bränslen. Det är i detta sammanhang den fortsatta vindkraftsutbyggnaden bör ses.

    Den ökade vindkraftsproduktionen kan enligt våra beräkningar minska utsläppen av koldioxid med cirka 48 miljoner ton (80 TWh x 600 0000 ton) om året. Det är nästan lika mycket som Sveriges utsläpp, som uppgick till 52 miljoner ton år 2018.

    Vår Sifo-undersökning visar att 61 procent svarar ja på frågan: ”anser du att din kommun bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Sverige”. Men utan markägarna blir det ingen landbaserad vindkraft. Sveriges markägare kan alltså bli våra stora klimathjältar.

    Anders Wijkman, Ordförande Nätverket Vindkraftens Klimatnytta

    Daniel Badman, vd Svensk Vindenergi

    Hans Carlsson, vd Siemens Gamesa Renewable Energy

    Maria Röske, vd wpd

    Linda Burenius, Head of Public Affairs, OX2

    Peter Zachrisson, vd Stena Renewable

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen