Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 13 januari 2017

    Viktigt att diskutera Södras olösta problem

    Medlemmarna är beroende av Södras leveransvillkor och betalningsmodeller. De behöver en översyn.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Ann Lind n

    Södra kallar till ”Framtidsdag”. Bra, det behövs debatt. Jag har ett antal frågor som bör diskuteras. Den första är: När ska man avverka? Nu förespråkar Södra en kortare omloppstid på skogen. Dock, ska omloppstiden sänkas med tio år under en tioårsperiod måste slutavverkningarna dubbleras. De totala avverkningarna ökar nästan lika mycket. Klarar industrin det?

    Skogen dör sällan av ålder. Den optimala omloppstiden kan inte bestämmas exakt. Plus/minus 10 år från den tänkta omloppstiden påverkar inte resultatet så mycket. Det viktiga är att avverka när priserna är höga. Det är svårt att spå om framtiden, det visar följande exempel. Jag har hört områdeschefen rekommendera avverkningar ”ty industrin behöver virke. Några prishöjningar finns inte inom synhåll.” Inom någon månad höjdes priserna. Hur många oinformerade ”änkor och faderlösa” drabbades?

    Min tro är att Södra behöver ha minst en årsavverkning i lager på rot. Nu vill Södra teckna skogsgårdsavtal, gällande för tre år. Lockbetet är att storlekspremien gäller för den samlade leveransen. Hur ska den självverksamme få motsvarande möjligheter? Förvisso behövs långtidskontrakt. Men hur ska de utformas så att medlemmen kompenseras när avverkning sker ”fel” år?

    En annan fråga gäller sågverkens bristande lönsamhet. Sett i backspegeln har det sågats för mycket virke. Södras sågverk når inte alltid upp till nollresultat. Massaindustrin klarar oftast tio procent i avkastning. Hundratals miljoner kronor har, i form av efterlikvid, överförts från massavedsleverantörerna till timmerleverantörerna. De är inte alltid samma människor.

    Inom skogsbruket brukar man kräva tre procent i avkastning. Gösta Edströms råd var att inte lägga alla ägg i samma korg. Södra behöver något sågverk, men hur mycket ska sågas?

    Hur insatserna hanteras kan man också diskutera. Utdelningen på insatserna är hög. Varför informerar inte Södra om insatsernas matematiska värde om målen för industrins vinster nås? Kursen 300 kronor verkar inte orimlig. Nu har de verkliga kapitalisterna, typ Svenska kyrkan, kunnat köpa billigt. Är det också rimligt att de större leverantörerna får ha egna, hemliga avtal? Varför inte

    Södra synes försvara äganderätten. Ägaren ska få bestämma det mesta. Dock inte utfodring av vildsvin. Det kan man undra varför. En annan påverkan på äganderätten är att slutavverkningen kan tas fram till gränsen, vilket får till följd att grannens träd riskerar att blåsa ned. Är den regeln rimlig?

    Detta är ett antal av Södras olösta problem som behöver ventileras.

    Sune Håkansson

    Ronneby

    Nationalekonom

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen