Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 30 april 2018

    Vi vill bygga för framtiden

    Det byggs för få och för dyra djurstallar.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Byggkostnaderna i lantbruket måste diskuteras, menar Magnus Carlman.
    Byggkostnaderna i lantbruket måste diskuteras, menar Magnus Carlman.

    Jag har följt debatten och synpunkterna på byggtävlingen och på Växa Sverige, särskilt Stefan Gårds inlägg i ATL den 10 april. Jag tycker det är synd att fokus har hamnat på mjölkpris och på kalkylen. Att våra byggkostnader är en tydlig konkurrensnackdel framgår i den så kallade konkurrenskraftsutredningen som låg till grund för Jordbruksverkets uppdrag att utlysa den här tävlingen.

    Syftet med byggtävlingen var att projektera ett nytt stall med fokus på byggkostnad, effektiv produktion, djur- och arbetsmiljö och med innovation och nytänk i planlösningar och material.

    I det sistnämnda hade jag hoppats att vi hade kommit ännu längre, till exempel är ju ligghallen traditionell och materialen är mycket stål och betong. Men i de försök vi gjorde visade det sig vara svårt att få fram något kostnadseffektivt och användbart.

    Under processen har tävlingslagen lagt ner väldigt många timmar på studiebesök både i Sverige och utomlands där vi har fått se många imponerande företag. Vi har haft tillgång till många olika kompetenser i laget, och projektet har granskats av externa ”konsulter” som till exempel erfarna rådgivare från Danmark.

    Tävlingsregeln, att vi fick max 50 000 kronor per koplats i investeringskostnad, gjorde att vi tvingades till hårda prioriteringar. Vårt förslag blev ett ”lågtekniskt” stall med en rationell djurhantering, inga mekaniska utgödslingar och en effektiv mjölkning i parallellstall. Jag som haft robot i 15 år vet och ser för- och nackdelarna med olika system, men det känns ändå lite som att gå tillbaka att börja mjölka manuellt igen.

    Vi har under de senaste 10 till 15 åren byggt alldeles för många dyra koplatser på nivån 100 000 till 150 000 kr per plats. Ofta med mycket teknik som inte har lett till den arbetsbesparing och effektivisering som var tänkt, och som dessutom genererat stora underhållskostnader och därmed för låg lönsamhet. Vi har för dyra byggmaterial och byggarbetskostnad, överdimensionerade konstruktioner, för krångligt regelverk och för dåliga byggprocesser för att ta några exempel.

    Min ambition med tävlingen är att få i gång en diskussion om hur vi kan bygga billigare, bättre och smartare ladugårdar i det här landet. Jag och mina kompanjoner har stallar som är 15 år gamla, och det är tid att göra något. Vi väljer mellan att renovera de befintliga stallarna eller bygga nytt för korna och använda nuvarande koplatser till ungdjur.

    Resultatet finns nu tillsammans med övriga bidrag på Jordbruksverkets hemsida för inspiration. Men det finns många svåra och intressanta frågeställningar kvar:

    • Hur kan vi påverka våra för höga byggkostnader?

    • Hur kan vi bygga ”rimligt” dyra stallar med god djur- och arbetsmiljö?

    • Är det förnuftigt att ha mjölkningssystem som förutsätter utländsk arbetskraft?

    • Hur får vi driftsäkrare och kostnadseffektivare tekniska lösningar?

    • Hur säkerställer vi tillgången till byggrådgivning och byggkompetens?

    Det är den här typen av frågor jag skulle vilja att vi diskuterade tillsammans i branschen.

    Magnus Carlman

    Mjölkproducent

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen