Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 15 september

    Utan lönsamhet hotas skogsnäringen

    Sverige måste se till att skogsnäringen är lönsam även i framtiden och globalt. Görs inget omgående finns det risk att skogsbruket inte förmår producera tillräcklig vedråvara för att täcka den ökade efterfrågan, skriver Åke Wikström, ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Professor Tomas Lundmark ställer frågan om vi behöver prioritera användningen av den svenska vedråvaran i en nyligen presenterad rapport (Future Forest rapport 2020:4). Den prognostiserade produktionen räcker nämligen inte till för att täcka alla de behov samhället har på mängden biomassor för olika ändamål.

    Kan frågan vara fel ställd? Borde frågan i stället lyda så här: Kan Sverige producera vedbaserade produkter för världsmarknaden med god ekonomi? Utan en sund ekonomi blir alla prognoser om volymer från skogen bara en illusion. Merparten av den svenska skogsindustrins produkter säljs nämligen på den globala marknaden där det råder en intensiv konkurrens.

    Speciellt viktigt är det att kunna avsätta trävarorna till priser som ger lönsamhet inom skogsbruk och sågverksindustri. Vi måste hålla i åtanke att denna verksamhet, som lever i skuggan av massa- och pappersindustrin, står för cirka 50 procent av det netto som alstras inom skogsbruket. Om skogsnettot skulle minska kommer intresset för att driva skogsbruk att erodera och vissa skogsområden i Sverige bli ekonomiskt ointressanta.

    Vi kan notera att sågtimmer svarar för cirka 75 procent av skogens ekonomiska netto. Priset i reala termer för sågtimmer har dock sjunkit under många decennier men ett netto har ändå kunnat bibehållas tack vare en långt driven rationalisering och användning av ett ökande inslag av utländsk arbetskraft för arbetskrävande verksamheter, såsom plantering och röjning.

    Det torde vara svårt att driva denna utveckling mycket längre. Man når en form av platå där det är svårt att sänka kostnaderna ytterligare. Vissa tecken tyder på att man redan är där och kostnaderna tenderar att öka. Framgent finns det således en uppenbar risk för att skogsnettot kommer att sjunka.

    Vi ska också komma ihåg att utvecklingen under senare år har gynnats av en fördelaktig dollarkurs på 9–10 kronor medan den under långa perioder har legat på 7–8 kronor. Lönsamhetsproblematiken har därför till stor del dolts av detta faktum.

    Hur kan då framtiden se ut för det svenska skogsbruket? Säkerligen kommer trävaruindustrin att få det kämpigt med den globala konkurrensen där det svenska kostnadsläget kommer att vara problematiskt. Svensk trävara består till stora delar av ren bulkvara som inte har några specifika fördelar jämfört med produkter från de globala konkurrenterna.

    Kan detta leda till samma utveckling som inom stålindustrin, där man under decennier har varit tvingad att lägga ner tillverkning av lågkvalitativa produkter till förmån för sådana med högre förädlingsgrad? Hur kommer detta i så fall att påverka brukandet av den svenska skogen och behovet av utveckling av både nya produkter och marknader?

    Det är anmärkningsvärt att man i ett nationellt skogsprogram inte ägnar en tanke åt den globala konkurrensens påverkan på brukandet av den svenska skogen. I stället kan man läsa i den ovan omnämnda rapporten att ”Exporten av skogsprodukter antas inte komma att minska”.

    Om man vill se konsekvenserna av en försämrad konkurrensförmåga kan man studera utvecklingen i Japan där den skördade volymen har minskat med 80 procent under en period på cirka 50 år (se ”Nekrolog över svenskt skogsbruk” i tidningen Skogen 2018).

    Åke Wikström

    Ledamot Ingenjörsvetenskapsakademien avd VIII

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen