Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 4 april

    ”Ta livsmedelsstrategin på allvar”

    Coronakrisen vittnar om att vi behöver en ökad inhemsk försörjning av livsmedel, skriver Magnus Oscarsson (KD).

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Stefan Lindblom

    Det är verkligen dags för regeringen att ta livsmedelsstrategin på allvar. Våra bönder, livsmedelsproducenterna, behöver konsekvent främjas i stället för att motarbetas med nya pålagor. Om regeringen ska kunna göra verklighet av den livsme­delsstrategi som med bred förankring antogs i riksdagen för snart tre år sedan behöver vi se en ny inställning till livsmedelsproducentens arbetsvillkor.

    Vikten av detta framträder mycket tydligt just nu i våra mataffärer. I spåren av coronakrisen medför oron att vissa produkter hamstras. Livsme­delsbutikernas tomma hyllor för vissa livsmedel vittnar om betydelsen av att vi kan ha en trygg och ökad försörjning av livsmedel.

    Att vara producent av livsmedel är många gånger en kamp med små marginaler, ständigt

    i beredskap för myndigheters inspektioner. Om vi enligt strategins intentioner ska verka främjande för en ökad livsme­delsproduktion bör vi vara på tårna för att förenkla, inte försämra, livet som livsmedelsproducent.

    Efter det att jag blev varse att Livsmedelsverket från och med den 1 januari i år höjt sin timtaxa för kontrollen av livsme­delsföretag med nästan 30 procent, från 1 225 till 1 720 kronor per timme, ställde jag en skriftlig fråga till vår ansvariga minister Jennie Nilsson (S). Jag ville veta hur den kraftiga höjningen av timtaxan harmoniserade med livsmedelsstrategin.

    Svaret från ministern hänvisade till livsmedelsföretagarnas egna möjligheter att påverka timtaxan. Den som kan uppvisa en perfekt skött verksamhet kan reducera den fakturerade tiden genom en erfarenhetsklassning. Ministern lyfter möjligheten för livsmedelsföretagen att effektivisera sin verksamhet som ett nytt positivt inslag, där sedan avgiften kan reduceras när det blir mindre att kontrollera.

    Men jag frågar mig varför den här bördan att kunna uppvisa en hypereffektiv verksamhet ska skyfflas på våra livsmedelsföretag längst ut i kedjan. Erfarenhetsklassning som reducerar inspektionstiden i all ära, det är inte fel i sig. Men i stället för att chockhöja timtaxan, är det inte rimligast att kräva en effektivisering av vår myndighet som såg sig tvungen att höja priset? Det är ju knappast bonden som känner behovet att ha inspektören på gården en extra lång tid?

    Det här perspektivet, där kravet och kostnaden främst ställs på den sköra kedjan av livsmedelsproducenter, måste ändras! Sverige är i stort behov av ökad livsmedelsförsörjning, och om livsmedelsstrategin ska tas på allvar måste regeringen agera efter den.

    Magnus Oscarsson, Riksdagsledamot (KD) och jordbrukspolitisk talesperson

    Fotnot: Landsbygdsminister Jennie Nilsson har erbjudits replik men avstår.

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen