Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 21 juli 2017

    Svenskt jordbruk i kris – så stärker vi konkurrenskraften

    I ATL (8/6) skriver Sten-Arne Persson, Lantbrukets Ekonomiservice, om den dåliga lönsamheten inom det svenska jordbruket.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Vi moderater delar Sten-Arne Perssons bild att det svenska jordbruket befinner sig i en kris där lönsamheten är låg i jämförelse med andra EU-länder. Enligt vår analys beror denna svåra situation på ett högt kostnadsläge, omfattande regelkrångel och kostsamma särkrav. Vi menar att det är hög tid att vända den utvecklingen. Vi måste stärka det svenska lantbrukets konkurrenskraft.

    Svensk produktion av mat och livsmedel spelar en viktig roll för landets utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter. Från Moderaterna ser vi därför bland annat följande tre nödvändiga åtgärder:

    1. Kostnaderna för jordbruket måste sänkas. Svenskt lantbruk har höga produktionskostnader i jämförelse med många andra EU-länder, bland annat på grund av höga skatter och dyra produktionsfaktorer. Utöver redan genomförda skattehöjningar på jobb och tillväxt på 40 miljarder, planerar regeringen att införa kilometerskatten, en skatt på avstånd som skulle slå hårt mot inte bara de gröna näringarna, företagen och jobben utan också de boende på landsbygden. I riksdagen arbetar vi moderater dagligen för att stoppa dessa skatteförslag. Vi säger nej till regeringens övertaxering av drivmedlen och vi vill dessutom sänka skatten för jordbruksdiesel för att stärka konkurrenskraften och värna svensk livsmedelsproduktion i hela landet.

    2. Genomför regelförenklingar för Sveriges lantbrukare. Konkurrenskraften behöver stärkas med enklare regler och bättre harmonisering mot EU. Ett exempel på detta är de hårda reglerna kring tillstånden för att använda och sälja växtskyddsmedel. Genom att flytta ansvaret från Kemikalieinspektionen till Jordbruksverket kan en bättre helhetsbedömning göras, vilket gynnar Sveriges lantbrukare. Detta är bara ett av våra många förslag till regelförenklingar.

    3. Se över de svenska särkraven. Hård internationell konkurrens, där utländska lantbrukare inte åläggs samma krav som svenska lantbrukare, snedvrider konkurrensen. Vi menar att de svenska kraven ska fortsatt vara högt ställda, men reglerna måste bli mer resultatstyrda och flexibla. Vårt förslag är därför att alla särkrav för livsmedelsproduktionen regelbundet ska omprövas och vid behov förändras.

    För att långsiktigt utveckla ett konkurrenskraftigt jordbruk behövs även satsningar på forskning inom livsmedelsområdet och ökade satsningar på matexport. För att skapa mer rättvisa villkor på hemmamarknaden bör offentlig sektor vid livsmedelsupphandlingar ställa krav motsvarande svenska lagkrav avseende miljö och djurskydd. I vår plan för ett starkare Sverige tas hela landets potential tillvara. Sverige ska inte ha ett jordbruk i kris, utan ett jordbruk som står starkt i den internationella konkurrensen.

    Jonas Jacobsson Gjörtler (M), gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet

    Sten Bergheden (M), landsbygdspolitisk talesperson

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen