Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 24 januari 2017

    Spela fram respekt för landsbygden

    Strategiska lantbruksspel som Agricola är ett bra sätt att lära sig om lantbruk och företagande. Låt samhället subventionera storstadsfamiljers köp av sådana spel.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Den parlamentariska landsbygdskommittén har nu pratat ihop sig om 75 ”konkreta” förslag till hur landsbygdens folk ska uppmärksammas mer. Det låter imponerande men det enda som har slagit igenom i riksmedia är att 10 000 statliga jobb ska flyttas ut från huvudstaden. Mest handlar kommentarerna om de stackars stockholmare som måste byta jobb eftersom knappast någon vill flytta med.

    I stället för att ta allvarligt på nedmonteringen av landsbygden översvämmas våra TV-kanaler av gulliga program med Bonde söker fru som den verkliga långköraren, eller förnedringsprogram där storstadsinvånare får visa sin töntighet när de konfronteras med livet på landet. Alla är underhållningsprogram, landsbygden tas inte på allvar.

    I ATL nummer 1 2017 menar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att vi ska låta oss inspireras av den norska landsbygdspolitiken. Det är ett osedvanligt naivt uttalande. Norge har alltid haft en aktiv regionalpolitik som varit och är djupt förankrad i den norska kulturen.

    I Sverige har den lilla regionalpolitik som är värd namnet alltid haft något av allmosetänk över sig. Storstädernas invånare ska offra sig för sina bröder och systrar på vischan på samma vis som alla svenskar ömkar sig över de fattiga i världen.

     Idag lever och äter vi grönare än någonsin – miljön står i centrum, men inställningen till landsbygden är romantisk. Frågan är hur den ska kunna omvandlas till en mer djupliggande, kulturell nyordning.

     Det gäller att upplysa urbaniserade svenskar om vad livet på landet egentligen handlar om. Det gäller att visa att landsbygdens professionella jord- och skogsbrukare besitter en kompetens som inte står andras efter utan snarare före. Redan för 40 år sedan var jag som forskare med om att skriva en bok om Sveriges mest framgångsrika familjeföretagare. En mycket hög andel av dessa hade växt upp på landsbygden som alltså varit och är en grogrund också för genuint entreprenörskap.

    Dataspelandet har slagit igenom hos barn och ungdomar. När den svenska landsbygden står på spel tror jag att det enda sättet att hantera den utmaningen är just genom spel. I dag erbjuder marknaden många ”strategiska” spel, däribland Agricola. Det är ett mycket komplicerat spel eftersom det beskriver landsbygdsföretagandet på ett realistiskt vis. Deltagarna får sätta sig in i hur lantbrukare ständigt, både kortsiktigt och långsiktigt, måste ta beslut och gå till handling i en värld som natur och marknader tillsammans gör högst osäker.

    Om landsbygdens status ska återupprättas måste ett kulturskifte ske. Då måste majoriteten av Sveriges befolkning, inte minst storstädernas, upplysas. Därför har jag ett ytterligare förslag att lägga till utredningens 75. Låt samhället subventionera storstadsfamiljers köp av Agricola eller liknande spel så att de får en chans att begripa vad som egentligen krävs för att som företagare vara med om att skapa ett ekologiskt hållbart Sverige. Agricolas spelregler är på engelska men det utgör knappast ett hinder.

    Bengt Johannisson

    Professor emeritus i entreprenörskap, tillika landsbygdsbo

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen