Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 16 september

    Solcellsparker är ett viktigt komplement i elsystemet

    Utbyggnaden av solcellsparker ger nya möjligheter för markägare att få bättre avkastning på mark som i dag inte utnyttjas optimalt, skriver Jonas Weissglas, marknadschef EnergiEngagemang i en debattartikel.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Solcellsparken utanför Linköping beräknas en solig sommardag ge el motsvarande den årliga hushållselen hos 18 villor eller 36 lägenheter.
    Bild 1/2 Solcellsparken utanför Linköping beräknas en solig sommardag ge el motsvarande den årliga hushållselen hos 18 villor eller 36 lägenheter. FOTO: Jeppe Gustafsson/TT
    Bild 2/2

    Både Energimyndig­heten och Svenskt Näringsliv har i olika utredningar kommit fram till att Sverige går mot en förväntad elförbrukning på 190–200 TWh per år. För att möta efterfrågan kommer solcells­parker och storskalig solenergi på tak att ha en ­mycket viktig roll i att ­stärka det svenska energi­systemet.

    Genom att bygga ut solcells­parker kan Sverige snabbt ­möta den stigande efterfrågan och samtidigt fungerar de som ett utmärkt komplement till de etablerade energikällorna. Det finns fem tydliga fördelar:

    1. Snabbt och billigt att bygga

    Att bygga en större solcells­park tar cirka ett år, inkluderat tid för förberedelser. I jämförelse med många andra energikällor är solenergi den klart snabbaste energikällan att bygga. Samtidigt har priserna på solpanelerna minskat radikalt. I kombination med att bygga stort ger det ett pris per kWh som är svårt att slå utan något statligt stöd.

    2. Producerar när vi ­förbrukar

    Allt från fabriker till kontor och skolor går i gång på morgonen när solen stiger upp, stänger ner igen när solen går ner. Eftersom vi människor är i gång under dygnets ljusa timmar stämmer alltså solenergins produktionskurva mycket väl överens med kurvan över elförbrukningen.

    3. Producerar när kärnkraften har revision

    Vanligtvis brukar kärnkraftverkens reaktorer stänga ner under sommarmånaderna för planerade revisionsstopp. Det är också på sommarhalvåret som solceller av naturliga skäl producerar som mest energi. Med mer solenergi kan man avlasta elnätet bättre när kärnkraftverken inte producerar ­lika mycket.

    4. Producerar när det inte blåser

    Vid högtryck på sommaren producerar solenergin maximalt med energi. Detta sammanfaller oftast med när det blåser minimalt. ­Under vår- och höstmånaderna när det blåser mycket är vindkraft effektivt och producerar mycket energi. Solenergi är ett bra komplement som producerar när vindkraften inte gör det.

    5. Sparar energi i magasinen

    Precis som sol- och vindkraft är vattenkraft väderberoende. Ju mer nederbörd, desto bättre. När somrarna är torra är det bra att kunna spara på de resurser som finns. Med en utbyggnad av solenergin är det möjligt att spara på vatten i magasin och dammar till vintern.

    Fler företag kommer fram­över att äga sin energiproduktion. Företag som väljer att bygga solcellsparker bidrar aktivt till att snabba på utbyggnaden av ny fossilfri energiproduktion. Att kunna äga sin egen energiproduktion är i dag vanligt i Europa och att det även blir så i Sverige är en naturlig utveckling. Det här ger också nya möjligheter för markägare att få bättre avkastning på mark som i dag inte utnyttjas optimalt.

    Jonas Weissglas

    Marknadschef EnergiEngagemang, Strängnäs

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen