Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 4 februari

    Småskalig mjölkproduktion är värdefull

    Fortfarande finns en stor andel av svensk mjölk­produktion på gårdar med småskalighet och, på vintern, ­uppbundna kor. Nu höjs röster för att snabba på struktur­utvecklingen med tvång. Men hur bråttom är det att lägga ned småskalig mjölkproduktion, samtidigt som svensk mjölk­produktion sviktar? undrar Birger Johnsson.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Hur bråttom är det att lägga ned småskalig mjölkproduktion, samtidigt som svensk mjölkproduktion sviktar? undrar Birger Johnsson.
    Hur bråttom är det att lägga ned småskalig mjölkproduktion, samtidigt som svensk mjölkproduktion sviktar? undrar Birger Johnsson. FOTO: Marion Palm

    Det sägs att världens strängaste djurskyddslagstiftning och marknaden med konsumenter av mjölkprodukter ­kräver den här förändringen. Men finns det entydig grund för påståendena? Varför finns det så ­mycket småskalig ­produktion kvar i landet trots att utfasningen ­pågått länge?

    En av anledningarna är att den i praktiken fungerar riktigt bra och är ­hållbar! Jag listar ett ­antal skäl.

    1. Korna får långt mer betesgång. 2 500 timmar per år på produktionsbete är vanligt, ­jämfört med 540 timmars ­utevistelse som är lagkravet i de flesta län. ”Friheten för kon att kunna uttrycka normalt beteende” gäller minst lika mycket på sommarhalvåret som på vintern. Betesgång kommer fortsatt ha stort marknadsföringsvärde för mjölkprodukter. Själv har jag mina kor betande utmed en starkt trafikerad väg hela sommaren, och jag känner mig över­tygad om värdet av det hos konsumenterna efter alla positiva kommentarer. Bete eller ej är en känslig fråga inom näringen. Jag tycker det är hög tid att vi avvecklar beteslagstiftningen och på något sätt inför en rejäl ­premie till gårdar med produktionsbete.

    2. En lugn och trygg miljö för alla kor under stallperioden. Ingen stress och fruktan för de kor som är låga i rang. Ingen ­kö­bildning, trängsel eller drivning av kor.

    3. Ingen risk för överbeläggning i stallet. Det finns alltid en ligg- och ätplats för varje ko.

    4. Mindre värmestress. Inget behov av kylfläktar när korna vistas utomhus på sommar­halvåret.

    5. Långt mindre risk för halkolyckor och fläkningar.

    6. Undersökningar har visat på generellt sett bättre klöv­hälsa.

    7. Övervakning med det mänskliga ögat är värdefull och behöver inte vara sämre än teknik­baserad övervakning.

    8. Bästa kalvhälsan. Inget ­behov av vaccinering för kalvhälsa. Bra smittskydd även i övrigt.

    9. Klimatsmart! Korta transporter av vallfoder och gödsel. (Kompenserar lätt de lite längre transporterna för att hämta mjölk på små gårdar.)

    Jag förstår Elin Torstenssons uppgivenhet i en tidigare debattartikel över att behöva förändra sin ekologiska mjölkproduktion, ­alternativt lägga ned den. Elin bedriver ju en mjölk­produktion i harmoni med sin egen över­tygelse, med besökare på gården och den allmänna opinionen. Precis som Elin ­säger behövs ­alla mjölkföretag och har ­samma värde, stor som liten, lösdrift eller uppbundet system.

    De krafter som snabbt vill lägga ned även konventionell små­skalighet ska nog tänka över det kloka i det. För att hålla uppe svensk mjölkproduktion behövs alla kategorier mjölk­företagare än en tid. Tids nog står vi nog där med bara ­storskalig produktion, men av andra skäl än dem jag berört ovan.

    Birger Johnsson

    Braås

    Mjölkföretagare med 24 kor

    Läs också: ”Ska det inte finnas små mjölkgårdar i Sverige?”

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen