Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 18 november

    Slamförsökens resultat motsäger skrämselpropagandan

    Det tråkiga är att slammotståndarna använder lösryckta fakta som avser att skrämma människor, skriver Hans Bertil Wittgren, Forsknings- och utvecklingschef, VA Syd.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Slammotståndarna använder lösryckta fakta som avser att skrämma människor (arkivbild).
    Slammotståndarna använder lösryckta fakta som avser att skrämma människor (arkivbild). FOTO: Lars Brundin/Sydsvenskan/TT

    Fältförsök pågår sedan snart 40 år på åkermark utanför Malmö och Lund med syftet att studera effekterna av slamtillförsel på gröda och jord. De är, som Lars Hylander skriver, ”betalda av VA-intressenter”.

    Det går inte att frigöra sig från tanken att detta påpekande är ägnat att misstänkliggöra studiernas objektivitet och därmed misstänkliggöra Hushållningssällskapet, som projektleder försöken, samt de forskargrupper på flera universitet som genomfört olika specialstudier. Om Lars Hylander menar att studierna på något sätt är tillrättalagda så bör han säga det i klartext och peka på de oegentligheter han tycker sig se. I sammanhanget är det också viktigt att påpeka att alla VA-organisationer i Sverige är kommunägda, icke vinstdrivande och finansieras av en VA-taxa.

    Vi, ett antal VA-organisationer, finansierar försöken eftersom hållbar återföring av resurser som kol, fosfor, kväve och mikronäringsämnen från slam är vårt ansvar. Vi vill delta i diskussionen med så bra fakta som möjligt. Det tråkiga är att slammotståndarna sällan eller aldrig deltar i debatten med konkreta fakta eller så använder de lösryckta fakta som får ge stöd åt insinuationer ägnade att skrämma människor som inte kan förväntas vara väl insatta i frågan.

    Hylander skriver: ”Trots stora mängder giftiga tungmetaller tillförda med slammet så ökar inte heller tungmetallshalterna i den studerade åkermarken.” Med data från Hushållningssällskapets rapport kan man beräkna att det översta jordlagret (25 cm) i försöken innehåller drygt 1 000 gram kadmium samt att den årliga tillförseln vid gödsling med 1 ton slam per hektar är cirka 1 gram.

    Detta enkla räkneexempel visar att det inte rör sig om ”stora mängder giftiga tungmetaller tillförda”. I stora delar av världen tillförs större mängder kadmium med handelsgödsel än som tillförs med slam i Sverige. I Sverige tillför slammet ungefär lika mycket nytt kadmium per hektar som den mineralgödsel som används. Vi har även försöksled som mottar tredubbel giva av slam, vilket kan sägas motsvara att de fått slam motsvarande 120 års tillförsel. Inte heller i dessa försöksled finns förhöjt upptag av metaller i grödorna.

    Lars Hylander tar även upp oönskade organiska ämnen i slam. Den intresserade får gärna ta del av de rapporter och artiklar som finns redovisade i rapporten från Hushållningssällskapet. Där finns till exempel ”Avloppsslam på åkermark – vad behöver vi veta om oönskade organiska ämnen?” (SVU Rapport 2018-04).

    Lars Hylander föreslår separerande lösningar som alternativ till dagens avloppshantering. VA Syd avser inom kort, i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, starta pilotförsök med urinsorterande toaletter med kassetter för absorption/vattenavdrivning. Men vi kan inte välja bort att arbeta med det system vi har och kommer att ha under överskådlig tid.

    Avslutningsvis vill jag säga att vi alltid är öppna för förslag till nya intressanta studier, till exempel från Lars Hylander. Studier som möjliggörs av att unika fältförsök har bedrivits i snart 40 år.

    Hans Bertil Wittgren

    Forsknings- och utvecklingschef, VA Syd

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen