Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 6 december 2020

    ”Skogsutredningen löser inte konflikten i skogen”

    En fungerande äganderätt är en förutsättning för ett hållbart skogsägande och skogsbruk, menar debattörerna.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     En fungerande äganderätt är en förutsättning för ett hållbart skogsägande och skogsbruk.
    En fungerande äganderätt är en förutsättning för ett hållbart skogsägande och skogsbruk. FOTO: Ann Lindén

    Den så kallade Skogsutredningen har presenterat sina förslag på hur man ska lösa upp några av knutarna i skogskonflikten. Tyvärr riskerar de leda till att mer skog skyddas.

    De positiva förslag som kunde stärka äganderätten urvattnas av alltför vidlyftiga tolkningar av internationella miljöavtal. Det som skulle vara en äganderättsutredning blev en naturskyddsutredning.

    Skogsägande och brukande är inte bara ett självändamål utan har ett syfte. Det är grunden för ett hållbart samhälle genom de produkter som kan förädlas från skogen. Det bidrar till klimatomställningen och ett hållbart Sverige. Det skapar även välfärd.

    Vi behöver därför bruka mer skog och använda mer trä. En fungerande äganderätt är en förutsättning för ett hållbart skogsägande och skogsbruk.

    Utredningen har haft ett svårt uppdrag. Komplicerade frågor har utretts under påtaglig tidsbrist. Likaså hade utredningsdirektiven kunnat vara tydligare. Det har lett till att flera frågor blandas ihop till en salig röra som snarast befäster konflikterna än hittar lösningar.

    Det är mycket positivt att formellt skydd av skog föreslås bygga på frivillighet. Likaså förslaget om att registreringar av nyckelbiotoper slopas och att skogsägare som skyddar skog ska kunna få skattefri ersättning.

    Utredningen har även förtjänstfullt visat att högre ambitioner för biologisk mångfald får negativa effekter för skogsägande och bioekonomi. Därför föreslås att ett politiskt beslut tas om hur mycket skog som egentligen behöver skyddas. Bara på det sättet kan en helhetsbedömning göras.

    Vi välkomnar ett politiskt beslut om hur mycket skog som ska skyddas. För att få ett helhetsgrepp behöver beslutet baseras på frågor om hur skogen ska skötas för att gynna och utveckla de naturvärden som redan finns.

    Hur ska markägare ersättas när de inte längre får bruka sin mark? Vilket sätt ska användas vid beräkning av hur mycket som är skyddat? Vilka ekonomiska och regionala konsekvenser får beslutet?

    Internationella åtaganden för skydd av biologisk mångfald behöver följas. Men det måste ske på ett rimligt sätt, med respekt för skogspolitikens dubbla mål och med en gemensam syn på hur man internationellt definierar skydd. Svenska myndigheter har en hårdare definition är de flesta andra länder inom EU. Så ska det inte vara.

    Anders Grahn, Generalsekreterare Sveriges Jordägareförbund

    Erik Petré, Sekreterare, Sveriges Häradsallmänningsförbund

    LÄS MER OM SKOGSUTREDNINGEN:SD: ”Orimligt att skydda hela den fjällnära skogen”Skarp kritik mot Skogsutredningen: ”Besviken”Skogsutredningens 50 nya förslag

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen