Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 4 september

    Skogsstyrelsen: Vi har förmodligen underskattat betesskadornas effekter

    Skogsstyrelsen svarar på Jägarnas riksförbunds kritik om betesskador och dess effekter.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Skogsstyrelsen försvarar sin metod för att mäta betesskador. Arkivbild.
    Skogsstyrelsen försvarar sin metod för att mäta betesskador. Arkivbild. FOTO: Mostphotos

    Jägarnas riksförbund ifrågasätter våra beräkningar av vilka tillväxtförluster skogsbruket har som en följd av viltets bete på skogen. Vi välkomnar en diskussion kring detta och är högst medvetna om att det är mycket komplext att beräkna alla konsekvenser som uppstår från bete och därefter sätta en prislapp på dem. Men något tyckande är det inte från vår sida. Det bygger på vetenskap och siffran vi fått fram är snarare en underskattning.

    I den rapport som Skogsstyrelsen nyligen har lämnat till regeringen där vi redovisat betesskadornas kostnader har ambitionen varit att använda ett mycket avancerat skogligt verktyg utvecklat av Sveriges Lantbruksuniversitet (Heureka) för att studera hur viltbetet påverkar skogsutvecklingen i ett regionalt och nationellt perspektiv.

    Därigenom har vi kunnat skatta produktionsbortfallet till följd av viltbetets inverkan på tillväxten. Detta är komplicerade analyser men vi bedömer att den redovisade kostnaden på cirka 7,2 miljarder kronor kan användas som en grov skattning av vad som ligger i ena vågskålen. I den andra vågskålen ska de värden som viltet genererar läggas.

    Det är riktigt att Äbin (Skogsstyrelsens metod att mäta viltskador) från början utformades för att mäta i första hand skador som påverkar virkeskvalitet och inte tillväxtförluster. Sedan Skogforsk 2010 presenterade resultat från en långtidsstudie över betesskadornas inverkan på ett antal bestånd i Furudal har vi förstått att tillväxtförlusterna antagligen genererar högre kostnader än de kvalitetsdefekter som betet orsakar. Det är ny vetenskapligt baserad kunskap som vi naturligtvis måste ta till oss.

    Ytterligare vetenskapliga försök efter 2010 har nu gjort det möjligt att beräkna tillväxtförluster utifrån Äbin-data. De resultat Skogsstyrelsen rapporterar om är från en första analys på regional och nationell nivå som beskriver storleksordningen på dessa kostnader.

    Det går naturligtvis att skatta kostnaderna genom förenklade beräkningar och antaganden. En redovisning av kostnader på decimalen är inte alltid nödvändig. Ibland räcker det med att veta om förlusterna stannar vid till exempel en eller flera miljarder.

    Det räcker ändå som en tydlig indikation på att vi måste sätta in åtgärder. Fördelen med att använda en avancerad tillväxtmodell är att den tar hänsyn till så många fler aspekter än om man använder sig av förenklade beräkningar.

    Den kostnad vi redovisar är sannolikt en underskattning om vi betraktar alla kostnader som förknippas med djurens inverkan på skogen. Vi har nämligen inte kunnat beräkna vare sig bete på plantor i relativt nyplanterade bestånd, barkgnag i äldre granbestånd eller långsiktiga konsekvenser av att föryngra med gran på marker där tall hade varit ett lämpligare trädslag.

    Det finns fortfarande inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att vi ska kunna mata in det i det modellverktyg som vi använt och få ett tillförlitligt resultat. Forskningen behöver arbeta vidare innan vi klarar att beräkna konsekvenserna av dessa effekter.

    Vi ser idag ingen anledning att förändra metodiken som används i Äbin. Men självklart behöver vi fortsätta finslipa och kvalitetssäkra Äbin för att stärka tillförlitlighet och användbarhet i älgförvaltningen.

    Christer Kalén, Viltspecialist Skogsstyrelsen

    Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist Skogsstyrelsen

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen