Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 2 februari

    LRF blåser upp siffrorna om miljömålen för skogen

    REPLIK | Låt oss tillsammans ta diskussionen kring vikten av den brukade skogen – men låt oss göra det utifrån fakta och kunskap, skriver Göran Rune, Skogsstyrelsen, i denna replik.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Göran Rune, chef för skogsavdelningen vid Skogsstyrelsen.
    Bild 1/2 Göran Rune, chef för skogsavdelningen vid Skogsstyrelsen. FOTO: Patrik Svedberg/Skogsstyrelsen
    Bild 2/2 FOTO: Mostphotos

    I en debattartikel i ATL den 27 december skriver LRF Skogsägarnas ordförande Sven Erik Hammar att målen för avsättning av skog är uppnådda. Det hade varit en fantastiskt bra nyhet. Om det varit sant.

    Ett av de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen satt upp gäller skogen heter Levande skogar. För att nå målet beslutade riksdagen om ett delmål att formellt skydda ytterligare 400 000 hektar värdefull skog räknat från 1998. Därefter (2014) beslutade dåvarande alliansregeringen om det aktuella etappmålet att från 2012 till 2020 skydda ytterligare 150 000 hektar värdefull skog. I beslutet om etappmålet preciserades vad som skulle räknas till det tidigare delmålet.

    Enligt Sven Erik Hammars sätt att räkna är vi redan uppe i det dubbla. Problemet är att Hammar räknar in arealer som överlappar varandra och dessutom plockar med siffror som redan räknats och hör till tidigare delmål.

    Hammar har rätt i att 93 800 hektar skogsmark har avsatts formellt mellan 2012 och 2017. Uppgiften är hämtad från SCBs redovisning. Därefter går han bort sig rejält i siffrorna eftersom det inte bara är tidpunkten som avgör vad som ska räknas in i etappmålet. I regeringsbeslutet från 2014 redovisas vad som ingår men detta har inte Hammar noterat utan väljer att räkna naturvårdsavtal och markersättningar två gånger.

    Det finns tre sorters formella skydd som markägaren kan få ersättning för: naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Räknar vi ihop detta och lägger till den marklösen som gjorts från 2012 och framåt, där staten löser in mark mot ersättning, så kan vi tillsammans med Naturvårdsverket konstatera att det fortfarande är en bit kvar innan vi når etappmålet.

    Men jag förstår retoriken. Med den senaste tidens märkliga debatt om äganderätten i skogen, ligger det förstås i LRF:s intresse att göra siffran så stor som möjligt och lyfta fram de många goda insatser som skogsägarna gör i dag. Det lyfter vi också gärna fram. Men låt oss hålla oss till det som är sant och relevant.

    Just det faktum att vi håller på att dividera om statistiken kring skyddad skog, och att det så ofta strösslas med felaktiga uppgifter, gör det ännu viktigare att vi kommer fram till en officiell siffra som faktiskt gäller. Även om det i Hammars sätt att räkna finns en rad uppenbara felaktigheter, finns ett uppenbart behov att kvalitetssäkra och definiera statistiken kring skyddad skog. Det har vi påtalat för politikerna och både regering och Riksrevisionen har dragit samma slutsats: siffrorna är snåriga. Just därför har vi nu fått uppdraget att utreda detta, en utredning som beräknas vara klar före sommaren. Det vet Hammar om.

    Låt oss nu först utföra det uppdraget. Sedan kan vi tillsammans ta den nödvändiga diskussionen i samhället kring vikten av den brukade skogen som en lösning på vår tids största utmaningar kring klimat och hållbar utveckling. Men då måste den diskussionen föras utifrån fakta och kunskap. Inte med uppblåsta siffror.

    Göran Rune, chef för skogsavdelningen, Skogsstyrelsen

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen