Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 8 juni

    Postnords leveransproblem hotar smittskyddet

    Prover måste komma fram så fort som möjligt till laboratorier för att upprätthålla djurvälfärden, skriver Ann Lindberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Håkan Henrikson, Jordbruksverket, och Palle Borgström, LRF.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    FOTO: Jessica Gow/TT

    Postnords ansvar för den samhällsomfattande posttjänsten har varit omdiskuterad den senaste tiden. En ­aspekt som hittills inte belysts är vikten av en fungerande postgång för att upprätthålla smittskyddet hos djur och i förlängningen även för människor. Detta har konsekvenser både för Sveriges livsmedelsförsörjning och totalförsvar.

    Sverige har mycket att skydda. Vi har ett världsunikt gott läge när det gäller djurhälsa och djurskydd. Vi har också en låg förbrukning av antibiotika och en låg grad av antibiotikare­sistens. Det har vi uppnått genom ett etablerat samarbete mellan lantbruksnäringen och myndigheter sedan många år.

    Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har ansvaret för att följa och analysera sjukdoms­läget hos tama och vilda djur i Sve­rige. Ansvaret för övervakningen av djursjukdomar och sjukdomar som kan smitta från djur till människa delas med and­ra myndigheter som Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårds­verket.

    Övervakningen bygger i grund och botten på att prover från landets veterinärer, kliniker, djursjukhus och i viss mån även allmänheten kan skickas med vanlig postgång för analys på SVA. Resultaten av analyserna är viktiga för den enskilde men utgör också underlag för smittskyddsbeslut för såväl företag som myndigheter.

    Övervakningen är en del av krisberedskapen och i förlängningen även totalförsvaret genom att den hjälper myndigheterna att upptäcka nya smittor på ett tidigt stadium. Övervakningen bidrar också till stärkt konkurrenskraft och till att öppna för svensk livsmedelsexport då resultaten används för att demonstrera vårt goda djurhälsoläge internationellt.

    Det till synes enkla momentet i övervakningsprocessen – att skicka provmaterial från den plats där provtagning sker till den plats där det ska analyseras – har under de senaste åren blivit ett av de svåraste på grund av den sviktande leveranssäkerheten i Postnords tjänster. Prover skickas oftast in genom att läggas i en vanlig gul brevlåda.

    Det är viktigt att proverna kommer fram så snart som möjligt efter det att de postats så att analyserna kan påbörjas på ett intakt provmaterial. När postleveransen ibland tar tre eller fler dagar måste proverna kasseras. Att brevlådorna töms allt tidigare, ibland redan klockan 09.00 på morgonen, bidrar till denna problematik då djursjukvården ute i landet knappt hunnit starta för dagen när dagens prover ska gå i väg. Detta gäller inte minst landets distriktsveterinärer som verkar ute på landsbygden där de servar framför allt lantbrukets djur.

    Ett annat och aktuellt exempel på vilken konsekvens en sviktande leveranssäkerhet från Postnord för med sig är SVAs analyser av covid-19. SVA har sedan en tid stöttat den humana sjukvården med analyser av prover från misstänkta bärare av viruset, framför allt prover från vårdpersonal. Beroende på utfallet av testen kan personalen antingen återgå i tjänst eller fortsatt isolera sig i hemmet.

    En del av de prover som SVA får levererade till sig transporteras av Postnord. Tyvärr har även sådana provförsändelser i flera fall blivit försenade, trots att ­insändande region använt expresstjänst. Detta innebär i sin tur att provsvaren försenats, med konsekvensen att vård­personal i onödan varit förhind­rad att gå tillbaka till arbetet under ett antal dagar. Det finns en samhällsekonomisk kostnad för detta men vi lämnar till and­ra att beräkna den.

    Man kan invända att marknaden skulle kunna lösa logistikbehoven, till exempel genom budbilsföretag som hämtar prover och kör in dem till laboratoriet. Så sker också på flera håll redan i dag eftersom utmaningarna med Postnord successivt ökat under lång tid.

    Men en sådan lösning är bara praktiskt möjlig i mer tätbefolkade områden. I glesbygden i allmänhet, och i de norra ­delarna av Sverige i synnerhet, är traditionella posttjänster det enda funktionella alterna­tivet.

    Även glesbygdens djursjukvård har rätt till snabba provsvar för att kunna ge rätt behandling till djuren, då en fördröjning utgör en risk för såväl djurvälfärd som utveckling av antibiotikaresistens. En försämrad postservice har alltså en direkt negativ påverkan på möjligheterna att bedriva lantbruksföretagande i glesbygd.

    Sammanfattningsvis ser vi det som mycket angeläget att Postnord tar hänsyn till totalförsvarsaspekter, där både smittskydd och livsmedels­försörjning ingår, när man planerar och prioriterar sin verksamhet. Det som ska fungera under höjd beredskap måste också fungera i fredstid. Det är också mycket viktigt att Postnord kvalitetssäkrar sin verksamhet så att uttrycket ”ett brev på posten” åter kommer till heders.

    Ann Lindberg, generaldirektör, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

    Håkan Henrikson, chefsveterinär och näringslivschef, Jordbruksverket

    Palle Borgström, förbundsordförande, LRF

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen