Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Debatt 27 juli

    Plöjningsfritt inte lösningen för ett miljövänligt jordbruk

    Att plöjningsfritt jordbruk är lösningen på lantbrukets miljöpåverkan stämmer inte, anser debattören Lena Hjelte. I stället tycker hon att det är dags att ”på allvar ifrågasätta det moderna, storskaliga monokultorjordbruket”.

    Detta är ett debattinlägg i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att innehållet är skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

     Plöjningsfritt är inte lösningen, enligt debattören.
    Plöjningsfritt är inte lösningen, enligt debattören. FOTO: Anders Fällman

    Nu och då blir det stora rubriker som trumpetar ut budskapet att plöjningsfri odling är lösningen på lantbrukets miljöpåverkan. Förvisso blir det mindre körning, men det innebär också större behov av kemikalier eftersom det blir ett ökat sjukdomstryck när växtrester ligger kvar på ytan efter skörd och rotogräsen annars skulle spridas ohämmat.

    Att plöjningsfritt trots allt är möjligt ibland, även utan insats av gödning och kemikalier, är min egen rågåker ett strålande bevis på. Den ståtar med en superfin gröda som sådde sig själv vid tröskningen och inte blev nedplöjd på grund av ett traktorhaveri.

    Det är dock inget att förlita sig på för den som ska leva på sitt jordbruk.

    Något som väl aldrig tagits upp i sammanhanget är problemet med inväxning av trädrötter på åkern, vilket jag blev varse då jag satte plogen i min andra lilla åkerteg som inte varit plöjd på ett antal år. Hur skall man hantera det med en plöjningsfri teknik?

    Att bördigheten skulle bli bättre med plöjningsfri odling är en uppfattning som går helt emot den tidigare uppfattningen, att det var plogen som revolutionerade jordbruket och gjorde det möjligt att försörja fler med livsmedel. Genom inarbetning av organiskt material i jorden ökar mullhalten och matjordslagret, jorden blir luckrare och växternas rötter får lättare att utvecklas, var budskapet.

    Ja, det var den gamla kunskapen, en kunskap som trädgårdsnäringen fortfarande arbetar efter med dubbelgrävning och inblandning av kompost. Och vad är egentligen en åker om inte ett gigantiskt trädgårdsland – varför samma regler i rimlighetens namn borde gälla för båda odlingsformerna.

    För att komma tillrätta med lantbrukets negativa miljöpåverkan måste det till strukturella lösningar. Stora maskiner kräver stora åkrar, diken ersätts med täckdiken och biodiversiteten minskar. Det är dags att på allvar ifrågasätta det moderna, storskaliga monokultorjordbruket med dess användning av lättlösliga fosfor- och kvävegödselmedel och därmed följande kemikalieanvändning. Det finns en uppsjö alternativa tekniker som i stället kan tillämpas, vilken man skall välja beror på varje jordbruks förutsättningar.

    Plöjningsfritt är inte lösningen.

    Lena Hjelte, agronom, Venskögle

    Tack!

    Ditt debattsvar är nu inskickat.

    Skicka in debattsvar

    Till toppen